Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 Officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet.

Den här uppsatsen avhandlar ämnet gruppchefskap i morgondagens försvarsmakt samt hur väl specialistofficersutbildningen, som ligger till grund för dessa morgondagens gruppchefer, förbereder dem för kommande uppgifter. Syftet med den här uppsatsen är att lyfta och diskutera faktorer inom ämnet gruppchefer i den nya försvarsmakten för att identifiera eventuella brister i dagens gruppchefsutbildning samt lägga grund för eventuell vidare forskning inom ämnet.De frågeställningar som jag har ställt upp för mig är:Vilka allmänna krav kommer det att ställas på gruppchefer i den svenska försvarsmakten?Får individer som genomfört specialistofficersutbildningen, rätt förutsättningar att möta de krav som kommer att ställas på dem?  Metoden som jag har tillämpat för att besvara dessa frågeställningar är en kvalitativ analys i två delar kopplat till en teoretisk modell. Slutsatserna av denna undersökning är följande:Specialistofficersutbildningen är i sin teoretiska utformning väl förberedande för blivande gruppchefer.För att verkligen bottna i problemformuleringen så bör kompletterande undersökningar genomföras.Den stora skillnaden på dagens och morgondagens Officerare ligger i chefskapet och utbildarrollen hemma i Sverige..

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar Officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska Officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå..

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många Officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och Officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare.

Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss Officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt.

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande Officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer..

Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur.

Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar Officerare och soldater.I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar.

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade Officerare vid officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren..

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.