Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

I undersökningen behandlades officersrekryteringen vid Kalmar regemente mellan åren 1721-1809, utifrån dess geografiska och sociala aspekter. Frågeställningen formulerades i syfte att dels lyfta fram andelan regionalt rekryterade officerare och till vilken grad även deras social bakgrund var militär, och dels hur denna sammansättning inom Kalmar regement ter sig i förhållande till forskningsläget i stort. .

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller.

Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas.

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven.Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det.Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri.Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes påverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag på hur den kausala samverkan från teknik till taktik kan förklaras för de två utvalda typfallen, och därigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom området präglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren närmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot två utvalda fall hämtade från den svenska marinen.Studien visar att inte bara storleken på den nya teknik som implementeras inverkar på dess förmåga att påverka taktiken, utan även organisatoriska förutsättningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktäristiken på den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?Gällande lagar och förordningar? framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld.

Försvarsmakten får fler och svårare uppgifter att lösa i framtiden. Internationella insatser blir en allt större del av Försvarsmaktens verksamhet. Konflikterna i insatsområdena är komplexa och kräver att Försvarsmakten har välutbildade officerare och soldater. Samtidigt strävar Försvarsmakten efter att ha förband redo att sättas in och genomföra insats på kort varsel. Detta har medfört att Försvarsmakten i framtiden kommer rekrytera soldater på frivillig grund och det innebär att värnplikten avskaffas.

Soldater och officerare blir i sin dagliga tjänsteutövning utsatt för press både psykiskt och fysiskt. Det finns en hel rad av faktorer som påverkar besluts- och grupprocesser och för att kunna förstå och identifiera risker i dessa processer måste det finnas en kunskap kring dessa. En företeelse vilken påverkar grupper och individer är konformiteten. En faktor som skiljer soldater och officerare från många andra yrkesgrupper är den uniforma klädseln vilken många anser hör ihop med yrket. Studien avser därför att undersöka hur den likformiga klädseln påverkar individens förmåga att tänka själv och dessutom handla utifrån den tanken. Utifrån detta syfte har en kärnfråga och tre delfrågor utkristalliserats. Delfrågornas syfte är att svara på kärnfrågan.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..