Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer, restriktioner samt nulägessituationen utifrån en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Den globala uppvärmningen är något som har pågått under en längre tid och i takt med att utsläppen av växthusgaserna ökar, stiger temperaturen på jorden vilket kan få konsekvenser i framtiden. Under vår, höst och vinter kommer Sverige att få intensivare nederbörd samt ökad havsnivå. Somrarna förväntas bli torrare och varmare. I takt med att städer växer och blir allt tätare ökar andelen hårdgjorda ytor. Detta kan ställa till problem om regnet ökar eftersom vattnet inte kan infiltreras på ett naturligt sätt vilket leder till översvämningar som kan skada bebyggelse och infrastruktur. För att minska riskerna för översvämningar i städer har allt fler projekt påbörjats som arbetar med att integrera klimatförändringar i planering och gestaltning.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier.Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

Att säga upp en arbetstagare på grund av personliga skäl betraktas av många vara ett känsligt ämne. Denna uppsats behandlar detta och tar därför sin utgångspunkt i 7 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Då denna paragraf sträcker sig över ett brett område, har vi valt att inrikta oss på arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare, vilket kan inordnas under saklig grundbegreppets rekvisit misskötsel.Arbetstagare som kritiserar sin arbetsgivare är vanligt förekommande. Fenomenet sociala medier har öppnat en ny dimension av detta problem, eftersom det som skrivs i dessa är mer lättillgängligt än om kritiken går via många munnar, så kallad ryktesspridning. Då fenomenet är relativt nytt innebär det att det finns knapphändigt med juridiskt material kring ämnet.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONSyftet med min uppsats var att undersöka vad som händer när en utomstående grupp kommer in i en organisation, genom att undersöka hur civila utredare upplever sin ställning inom polisen ställt i relation till anställda med polisutbildning. I detta avsnitt kommer jag att besvara på mina frågeställningar som är; hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen, vad som kan förklara civila utredares upplevelser och möjliga positionsbestämningar i polisorganisationen samt om deras upplevelser och möjliga förklaringar kan förstås i relation till professionella strategier. Hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen?De intervjuade civila utredarna upplever att de har en lägre ställning än poliser i organisationen eftersom de saknar polisutbildning. Den tydligaste markören för deras upplevda status är att de inte tjänar lika mycket som sina poliskollegor som jobbar med samma sak.

Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rådet ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den så kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa fler jobb och ökad social sammanhållning i Europeiska Unionen (EU). Målet för denna strategi är att göra den EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Ett mycket viktigt steg i detta är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. År 2000 antog därför kommissionen en strategi för tjänster på den inre marknaden.

Fiskresurserna har varit och är en viktig del i utvecklingen av Senegal. Men nu är situationen på väg att förändras och bestånden av fisk håller successivt på att utarmas. Inhemska och utländska fiskare rivaliserar om resurserna. Fiskarna bryter mot de gällande reglerna samtidigt som kontrollen av nyttjandet är bristfällig. Detta leder i sin tur till att regleringen av resursutnyttjandet blir problematisk.

Både i Sverige och internationellt används termen ?rätt till hälsa? för att beskriva allmänhetens intresse av att åtnjuta högsta tillgängliga standard av vård och hälsa. Termen återfinns i svensk grundlag, i internationella konventioner som Sverige ratificerat och i allmänna deklarationer som används världen över. Inom svensk förvaltningsrätt används termen ?rättighet? som en i lag noggrant specificerad skyldighet, vars utövande kontrolleras av ett statligt organ.