Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona.

Årligen omsätts 500 miljarder kronor vid offentliga upphandlingar. Dessa upphandlingar kan handla om alltifrån kontorsmaterial till IT-konsulter. Detta innebär att det är en väldigt stor bredd på de företag som fungerar som leverantörer och anbudslämnare. Personerna som lämnar anbud har varierande kunskaper i anbudslämning och datoranvändning vilket påverkar deras förmåga att lämna anbud. Att vinna en upphandling kan innebära ett stort tillskott för ett företag och det är därför viktigt att det anbud som lämnas in är korrekt.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Women experience, in a vaster extent than men, unsafety in urbanpublic spaces. This is a structural phenomenon, based on unequalpower relations. The theoretical starting-point for my thesis is that howwe choose to express ourselves shape the ways we can think about andunderstand society. In my thesis I study depictions of safety in six ofMalmö city?s action plans and guidelines towards increased safety.

Vår undersökning utgick från de vetenskapliga frågeställningarna ? Vad styr utrikeskorrespondenternas utformning av nyhetsnätet?? och ?Vilka konsekvenser har relationen till hemmaredaktionen för arbetsrutinerna och nyhetsnätet??Vi stödjer oss på Gaye Tuchmans teori om news net, nyhetsnätet. Teorin går i korta ordalag ut på att man som journalist behöver en systematiserad nyhetsinsamling, ett nyhetsnät, för att på bästa sätt bedriva journalistiskt arbete. Varför är detta intressant? Bakgrunden till vår uppsats är att vi tror att utrikeskorrespondenter har ett för reportrar annorlunda arbetssätt till följd av deras förutsättningar (verksamma i ett annat land, samhälle etc.) Frågeställningen kring relationen till hemmaredaktionen är relevant eftersom utrikeskorrespondenten får antas ha ett kunskapsövertag gentemot hemmaredaktionen vad gäller det geografiska området korrespondenten är satt att bevaka.Vi har utfört kvalitativa forskningsintervjuer med ett urval av utrikeskorrespondenter som alla representerar europeisk tryckt press, och som alla är baserade i Stockholm.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället..

Gräsrotsinitiativ är initiativ drivna av medborgare i civilsamhället för att åstadkomma lokala lösningar för en hållbar utveckling. De kan bidra till samhällsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hållbarhetsfrågor, stärka individer och samhällsaktörer samt generera färdigheter och kapacitet för att initiera hållbara lösningar i framtiden. Att förändra underifrån är förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhällsnivåer som motverkar en hållbar utveckling. Ett framgångsexempel inom hållbar omställning av lokalsamhället är Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla ätbara växter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhället i en hållbar omställning.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Title: Identity management on Facebook: a qualitative study in approaches to personal identity between two different age groups on the most public stage of our time (Identitetshantering på Facebook: En kvalitativ studie om förhållningssättet till den egna identiteten hos två olika åldersgrupper på vår tids mest offentliga scen).Number of pages: 43.Author: Isabelle Kåge.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall Semester 2010.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To identify differences in attitudes towards and management of personal identity onFacebook within two different age groups.Material/Method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: Those in the younger age group present themselves differently depending on the person or persons with whom they are communicating. Those in the older age group however, present themselves in a more consequent matter based upon the visibility their actions have to all their friends on Facebook as a whole. The definitions of certain elements on Facebook, such as what constitutes private information or anexcess of photo-tags, differ between the two age groups. Comments and feedback differ in importance and effect between the two age groups. Those in the younger age group are more likely to modify their attitudes towards their identities based upon the functions of Facebook.

Odefinierade platser värderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ inställning till dessa platser. Till skillnad från många offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser där olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begränsningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala värde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jämföra det med den alternativa inställning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella värden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkätundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..