Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

Uppsatsen syftar till att klargöra om öppenheten vid redovisning av incitamentsprogram har ökat under åren 2001 till 2005, samt även diskutera vilka faktorer som har påverkat den eventuella förändringen av praxis i årsredovisningar. Från en första empirisk studie av den offentliga debatten har frågor härletts som senare använts vid den andra empiriska studien av årsredovisningar i tjugo utvalda företag. Den teoretiska referensram som använts vid analysen av empirin grundar sig i den institutionella teorin och vidareutvecklingar av denna. Våra studier av den offentliga debatten visar att det finns en efterfrågan från den offentliga debatten om en ökad öppenhet. Resultaten från innehållsanalysen fastslår att dessa krav fått genomslag och företagen lämnar mer information om sina incitamentsprogram 2005 jämfört med 2001..

SammandragFörfattare: Peggy PalmÅr: Ht 2007Titel: Lära våga tala. Om tal i klassrumsoffentlighetenEngelsk titel: Speak up! About communication in the classroomOrt, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: 40Innehåll:Undersökningens syfte var att ta reda på hur det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren, för läraren, men även för hur det fördelar sig mellan flickor och pojkar. Undersökningen syftar även till att belysa på vilket sätt som eleverna fått/tagit ordet på den offentliga nivån i klassrummet och vid hur många tillfällen som läraren har vidareutvecklat svaret med sina elever vid dessa tillfällen. Samt även hur lärare och elever uppfattar att det offentliga talutrymmet fördelar sig i klassrummet för de tidigare åren.Metoden består av observationer och ljudinspelningar i klassrummen i åk 1, 3 och 5. Jag har även utfört intervjuer av de tre berörda lärarna och av tre flickor och tre pojkar från varje klass.Resultatet visar att läraren talar i cirka 54-78 % av den offentliga taltiden, deras uppfattning låg på cirka 50-60 %.

I denna studie används Mölndals Stad som fall för att belysa hur chefer i offentliga organisationer förhåller sig till begreppet motivation samt hur de går till väga för att öka motivationen bland anställda, trots ekonomiska begränsningar. Inledningsvis presenteras begreppet motivation ur ett allmänintresseperspektiv vilket följs av en sammanfattning av tidigare forskning på området. I huvudkapitlet presenteras flertal motivationsteorier såsom yttre faktorer, inre faktorer, behovsteorier, kognitiva teorier, sociala teorier och arbetskaraktäristiska modeller. Intervjuer som genomfördes med chefer på Mölndals Stad sammanställs i vårt empiriska material med inriktning på de intervjuades åsikter och uppfattningar kring begreppet motivation.Resultatet av vår studie visar att det finns motivationssystem i offentliga verksamheter och att det främst handlar om att de sällan är allmän kända, varken för ledaren eller anställda. Detta beror på att motivationssystem ofta förknippas med väl strukturerade ekonomiska belöningar, vilket det inte finns resurser till i offentliga organisationer, chefer ser alltså inte deras vardagliga motivationsmetoder som en del av ett system.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat på att årsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter väljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina årsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i årsredovisningar. En jämförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter där man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenägenhet att skriva mer om BSC än privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.

Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rättsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhälleliga konsekvenser kom till stånd. För att nå denna avsikt har EG ? rätt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. Samhälleliga konsekvenser som uppmärksammats har diskuterats utifrån de rättsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mån samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nå en högre validitet i arbetet.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena. Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande..

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn.