Sökresultat:
2268 Uppsatser om Offentliga utemiljöer - Sida 18 av 152
PÄ spaning efter den andre - - en studie av Malmös offentliga rum och strÄk som mötesplats
Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika
mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö.
Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och
försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och
kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur
stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten.
Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och
iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om
industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en
utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer
beskrivningar och analyser av tvÄ centrala omrÄden i Malmö; Ribersborgsstranden
- VÀstra hamnen - StapelbÀddsparken (omrÄde A) och Stortorget - Lilla torg -
Gustav Adolfs torg ? MöllevÄngstorget - samt strÄket mellan dessa platser
(omrÄde B).
RÀtt person pÄ rÀtt plats! : Styrning för att behÄlla kompetent personal i organisationen, en jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor
Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Ăven den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Den offentliga arbetsförmedlingens anpassningsförmÄga : Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna?
Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.
Sabrera champagne : Sommelierers beprövade erfarenhet mÀts
Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.
Gör utvÀrderingar nÄgon skillnad? - en forskningsöversikt om utvÀrderingars effekter pÄ organisationer
UtvÀrdering har idag blivit nÄgot av ett ledord i offentliga verksamheter, sÄvÀl i Sverige som i andra vÀstlÀnder. Resultat och kvalitet skall mÀtas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skÄdad omfattning. I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan om vad de stÀndiga utvÀrderingarna fÄr för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvÀrderas och gör en genomgÄng av aktuell forskning pÄ omrÄdet. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts pÄ problemet ifrÄga men egentligen inte sÀrskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lÀrningsprocesser som sÀtts igÄng i de utvÀrderade organisationerna, medan andra pekat pÄ problematiska bieffekter och utvÀrderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..
Design och produktutveckling av en produkt för laddning av mobila enheter i offentliga miljöer
Följande rapport beskriver ett examensarbete som utförts av tvÄ studenter under vÄrterminen 2013 som avslutande del av Civilingenjörsprogrammet Design och Produktutveckling vid Linköpings universitet. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram en produkt som tillgodoser behovet av att kunna ladda mobila enheter i offentliga miljöer. Produkten ska vara anpassad till offentliga miljöer och ska kunna drivas av solceller.Examensarbetet har resulterat i framtagning av en ny teknisk produkt för laddning av mobiltelefoner. Produkten placeras pÄ caféer och restauranger i olika typer av offentliga miljöer och skapar dÀr ett mervÀrde för gÀsterna som med hjÀlp av produkten gratis kan ladda sin mobiltelefon under besöket. Produkten skapar Àven ett vÀrde för café- eller restaurangÀgare dÄ detta genererar fler kunder eftersom laddning av mobiltelefoner erbjuds.
Vem vill ha en 70-Äring? : Uppfattningar om Àldre arbetskraft i ett organisationsperspektiv.
Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.
Urban akvakultur i det offentliga rummet
Sedan flera Ärtionden tillbaka Àr vattenbruk den livsmedelssektor
som vÀxer allra snabbast. Det finns dock fÄ exempel pÄ vattenbruk
som medvetet utformats för att integreras i stadsmiljö. Att
se pÄ vattenbruket som en del av lösningen pÄ mÄnga problem
kan öka vattenbrukets genomslagskraft. Kanske Àr det hÀr som
fysiska planerare med strÀvan efter en holistisk syn pÄ hÄllbarhet
kan skapa förutsÀttningar för synergieffekter nÀr vattenbruk och
hÄllbar stadsplanering integreras?
Den urbana efterfrÄgan pÄ billig mat förstör planeten, dÄ det
moderna jordbruket hotar den biologiska mÄngfalden och bidrar
till ökade utslÀpp av vÀxthusgaser.
Tiden har skapat fram en ny tip av kvinnor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnornas olika roller Äterspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser.
De frÄgestÀllningar som besvaras med hjÀlp av detta arbete Àr följande:
? PÄ vilket sÀtt Äterspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfÀren?
? PÄ vilket sÀtt kan dessa roller analyseras utifrÄn perspektiven genus, klass samt etnicitet?
Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar.
Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frÀmsta roll var knuten till den privata (intima) sfÀren. De analyserade reklamverksamheterna Äterspeglade dock Àven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrÄden verkade underordnas husmodersrollen.
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och
essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av
invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter
mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla
oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning
varierat frÄn nödvÀndiga
aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En
tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och
privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och
stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
Spam i offentliga organisationer
Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..
Kina ?VÀrldens största bygge. En deskriptiv studie av svenska företags agerande vid offentliga infrastrukturupphandlingar i Kina.
Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.
Religiösa organisationer - Arbetsförmedlingens framtida samarbetspartners? En kvalitativ studie av Islamic Center och dess nÀtverk
Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.
Stadsplanering för socialt hÄllbara mötesplatser
SamhÀllet förÀndras stÀndigt. FörÀndringen leder till att bÄde staden och vi mÀnniskor pÄverkas. Allt frÄn vÀrldsomfattande utvecklingar till lokala trender har inverkan pÄ mÀnniskors rörelsemönster och beteende. Bland annat Àr individualiseringen större Àn nÄgonsin. Likasinnade dras till likasinnade vilket pÄtagligt pÄverkar segregationen i vÄra stÀder.