Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär..

Syftet med denna studie var att undersöka hur terapeuter inom den offentliga sjukvården resonerar kring svårigheter i att arbeta med trauma. Frågeställningarna var: hur resonerar terapeuter kring svårigheter att arbeta med trauma; vilka känslomässiga reaktioner har de; vad säger de om handledning, kollegialt stöd och organisationen inom vilket de arbetar; samt hur de resonerar kring kultur, språk och tolkanvändning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem terapeuter som arbetar inom primärvården respektive psykiatriska öppenvården. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom Tematisk Analys. Resultaten visar att traumatiserade personer upplevdes som en tung patientgrupp och att de önskade sig mer handledning och utbildning för att klara av arbetet.

Sedan årsskiftet 2007/2008 är hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer obligatoriskt för statligt hel- och delägda bolag. Denna studie syftar till att undersöka utveckling och incitament till hållbarhetsredovisning i dessa organisationer som, enligt de etiska fondbolagen, verkar i oetiska branscher. Problemformuleringarna för studien är således:Hur har hållbarhetsredovisningen förändrats i vinstreglerande offentliga organisationer sedan införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning 2008?Vilka incitament finns för dessa organisationer att arbeta med hållbarhetsredovisning?Till studien har de två enda statligt helägda och vinstreglerande organisationerna som är verksamma i oetiska branscher valts ut. För att uppfylla studiens syfte har intervjuer samt dokumentstudier genomförts av fallstudieobjektens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt GRI-profiler.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för. Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan appliceras på en specifik plats.

Syftet är att undersöka hur företagen påverkas av de förändringar som konverteringen till IAS 39 medför, avseende värdering till verkligt värde. För att uppnå syftet med uppsatsen använder vi oss utav ett induktivt tillvägagångssätt med deskriptivt syfte och en kvalitativ undersökning. Av alla de redovisningsstandarder som IASB utfärdar antas IAS 39 vara den mest komplexa och omdiskuterade standard för noterade koncernbolag att tillämpa från och med den 1 januari 2005. Att tillämpa IAS 39 kommer att medföra stora förändringar för företagen jämfört med den svenska redovisningsregleringen. Den empiriska undersökningen består av följande två delstudier; dels den offentliga debatten där material insamlats genom såväl litteratur som artiklar, dels intervjuer genomförda med tre icke-finansiella företag, tre finansiella företag samt tre revisionsbyråer.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat fastställa arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Detta genom den så kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom åren begränsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmän rättsgrundsats. Det är arbetsgivarna som beslutar om en anställning är aktuell likväl som de fattar beslut om en uppsägning. Inför sådana beslut måste dock arbetsgivarna ta hänsyn till olika rättsfrågor beroende på om det är inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begränsning för arbetsgivarens fria anställningsrätt.

Denna studie är en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgränsats till två fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade på Kungsladugårdsgatan samt på Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande är utifrån Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrån kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad är inflytandet och vad är dialogen? Den här studien fokuserar på inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande ämnet medborgardialog och inflytande, pekar på en misstro från civilsamhället huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett ärligt uppsåt med exempelvis samrådet.

Titel: Med makt följer ansvarFörfattare: Anna Bratland och Anton KristianssonHandledare: Britt BörjessonKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Höstterminen 2008/2009Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur bloggare och ansvariga utgivare på dagstidningar förhåller sig till namnpublicering i bloggar, av offentliga personer i fall av känslig karaktär.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Det empiriska materialet består av transkriberade intervjuer med fyra styckenansvariga utgivare för dags- och kvällstidningar och fem stycken bloggare.Huvudresultat: De ansvariga utgivarna tar ställning till namnpublicering utifrån olikasituationers omständigheter. Främst är det högt uppsatta i offentligheten som omskrivs. Deförsöker i den mån det går att hålla familj utanför. En del av bloggarna ansåg sig ha rätt att kritisera offentliga personer i deras profession medan andra var helt emot.Majoriteten av bloggarna ansåg att bloggare bör ta samma journalistiska ansvar som journalister medan de ansvariga utgivarna å andra sidan inte ansåg att bloggare behöver ta det.

Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder.