Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan.Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur gränsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn på 1930-talet upprättades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om särskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremål för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan från den belastning som de efterblivna ansågs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades på pedagogiska aspekter utan också var en profylaktisk åtgärd. Efterblivenhet var något som stod i nära anslutning till asocialitet och kriminalitet, därför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning också att omvårda och uppfostra dessa individer på ett sätt som inte föräldrarna ansågs vara kapabla till. Den särskilda undervisningen var både ett sätt att kontrollera barnen men också en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhällsfara.

Frågor och funderingar om hållbar utveckling är idag mer aktuella än någonsin. Den i världen rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hållbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmål. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Maten vi äter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Offentlig upphandling är reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att främja konkurrensen och affärsmässigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, är en viktig samhällsfråga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbättringsåtgärder kan appliceras?.

Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera på den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet är årsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden använder i dessa rapporter är primärt finansiella nyckeltal som tillämpas för att jämföra företag med varandra. Kapitalmarkanden är en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvärdig tillgång på information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock är kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej är helt symmetriskt.

Bakgrund: Uppsatsen tar upp problematiken kring att organisera arbetstid inom räddningstjänst. Grundförutsättningarna är att räddningstjänst är en High Reliability Organisation (HRO) och att det påverkar organisationen. I och med New Public Management (NPM) framfart och den ekonomiska situationen i världen har räddningstjänsten fått ett ökat krav på kostnadsbesparingar och resursutnyttjande. Då personalkostnader står för en stor del av räddningstjänstens kostnader kan förändringar av brandmännens arbetstid och skiftgång vara ett logiskt steg, något som skett i Greater Manchester Fire and Rescue Service (GMFRS).Syfte: Syftet med uppsatsen är ett ge ett teoretiskt bidrag till hur NPM influerade reformer påverkar en HRO. För att göra detta frågar vi oss vad de olika skiftformerna får för konsekvenser för de anställda och organisationen.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats vid studerandet av fallorganisationen Greater Manchester Fire and Rescue Service och Storstockholms Brandförsvar.

Våra städer blir allt mer bebodda och förtätas allt mer. Bebyggelse och infrastruktur gör anspråk på våra offentliga platser och det gäller att aktivt finna platser för de gröna utemiljöerna i staden. Planteringar är något som används frekvent i våra städer både i stor som liten skala. Vårlökar inom gestaltande sammanhang är något som under de senaste åren används mer frekvent. Deras egenskaper som återkommande, i vissa fall självförökande, tidigt och långsiktigt blommande, gör att de lämpar sig väl för offentliga miljöer.

Bakgrund Lean är en managementmetod från privata näringslivet med ursprung från Toyotas bilproduktion i Japan och är både en filosofi om ständiga förbättringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer väljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom området är ett aktuellt ämne.SyfteSyftet med denna uppsats är att besvara tre frågor:1. Varför väljer vissa kommuner/verksamheter att tillämpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsättningar?3. Finns det några faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid två offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i Borås vid Västra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har använts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skälen för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgång (Legitimitet!) än att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvända bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean får förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

The public spaces of the city from a social sustainability perspective, Jubileumsparken, a public space for the young, aims to see how public spaces can be open and accessible to all young people in the community. New public spaces can be created and formed by urban planning. A public space that is undergoing considerable development is Jubileumsparken, which is situated in Gothenburg. This area constitutes the case study for this thesis. Due to the commercialization in the neo-liberal society of today, there is a risk that economically weak people, such as the young, the unemployed or students, can?t take part of all public spaces.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

En lärares kärnuppdrag kan ses handla om att få alla elever att uppnå de nationella målen. En läraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den används kan ses skapaförutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fåtal studier angående läraresarbetstidsanvändning och ingen större undersökning har genomförts gällande gymnasielärarestidsanvändning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasieläraresarbetstidsanvändning.De flesta människor anser att lärarnas främsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifterfrån undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har påverkat undervisningskvalitén och lärarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det även var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielärares tidsanvändning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor.

Studiens övergripande syfte är att kartlägga lärares syn på bedömningskompetens. En långsiktig intention är även att synliggöra lärares kompetensutvecklingsbehov inom bedömningsområdet. Processen vägleddes av en frågeställning gällande de kunskapsbehov som synliggörs i lärares diskussioner. Forskning har visat att elever lär sig det som de blir bedömda på vilket kan innebära att bedömningen snarare än styrdokument bestämmer vad och hur elever lär. Detta betyder att kunskap om bedömningsprocesser är viktigt och studien relaterar klassrumsbedömning till forskning samt politiskt genomförda reformer.

Jag kan i vissa utemiljöer uppleva otrygghet när det är mörkt och jag antar att det är flera med mig som känner så här. Vad är det för faktorer som spelar in när det gäller vår otrygghet och hur kan man vid projektering förbättra dessa? De huvudsakliga ämnena i arbetet är trygghet, offentlig miljö, trafikrummet, planering och ljus. Jag har valt att först ta reda på vem det är som upplever otrygghet i det offentliga rummet. Ut ifrån litteratur inom ämnena har jag kommit fram till olika faktorer som påverkar vår upplevda otrygghet i det offentliga rummet.