Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga.

Examensarbetet har bestått i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehåller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet är således att informera allmänheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förståelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare är Eskilstuna Turistbyrå.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnärer och undersökningar på Internet sökt information om verken och konstnärerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan är inte helt färdig att användas av allmänheten.

Syftet med uppsatsen är att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrån teorier som behandlar gruppers sammanhållning, konformitet samt grupptänkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmärksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptänkande. Våra slutsatser är att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som främjar kritiskt tänkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhållning inom en grupp kan skapa problem på intergruppnivå, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan få allvarliga konsekvenser.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Målet för svensk jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jämställdhetsmålet krävs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnå ett resultat.Syftet med uppsatsen är att undersöka berättelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jämställdhet. Centrala frågeställningar för undersökningen är hurorganisationer konstruerar jämställdhet respektive hur jämställdhet konstruerar organisationer.Metoderna jag använder mig av är reflexiva intervjuer och handlingsnät. Den senare fokuserarpå att fånga in och förstå organisationers processer snarare än deras resultat. I analysen utgårjag från Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar på att organisationer tar till sig idén om jämställdhet på olika sätt, men attdet grundläggande motivet till att arbeta med jämställdhet är att det är en mänsklig rättighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Träden på begravningsplatserna är en del av det svenska, gröna kulturarvet och de är en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. När begravningsplatsernas förvaltningar står inför arbetet att byta träd, i en befintlig plantering på en begravningsplats som är skyddad av kulturminneslagen, måste de ta hänsyn till många olika lagar, myndigheter och organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, organisationerna och förvaltningarna förhåller sig till varandra och till lagtexterna. Om de säger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhåller sig till aspekterna kring träd och säkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och återplantering av inhemskt eller exotiskt material.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

Det har sedan lång tid tillbaka funnits en löneskillnad mellan den privata och offentliga sektorn, där den offentliga sektorn har befunnit sig på en lägre lönenivå. Denna skillnad är något som faller sig naturligt och som medarbetarna har lärt sig acceptera. Vad är det då som gör att medarbetarna börjar jobba inom offentlig sektor och vad är det som gör dem motiverade till att stanna kvar när det finns en tydlig skillnad i löneutvecklingen. När då gränszonen nås och de monetära medlen inte är disponibla kan det då finnas andra element som kan fungera som kompensation för att motivera medarbetarna.Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en växelverkan mellan inre och yttre motivationsfaktorer. Samt om det är möjligt att upprätthålla en tillräckligt hög motivation med hjälp av inre motivationsfaktorer för att kompensera avsaknaden av yttre motivationsfaktorer.

Vårt syfte med uppsatsen är att tillföra kunskap om vad det är som gör att ansvariga i en organisation väljer att avveckla Balanced Scorecard (BSC) när det är under drift. Vi har genomfört fem intervjuer med respondenter i olika organisationer för att försöka förklara varför de ansvariga i organisationen väljer att avveckla ett BSC under drift.I vår avslutande figur har vi visat att avveckling av BSC finner sin grund i tre olika stadier som påvisar att BSC avvecklas. Det är inte enbart i implementeringen som BSC avvecklas, utan även i den föregående fasen och framförallt under driften av BSC. Den föregående fasen som vi valt att kalla förutsättningarna syftar på det som rådde vid införandet, det vill säga den kunskap och information som de ansvariga hade innan de började implementera BSC. Det har länge forskats kring vilka implementeringsmisslyckanden som ansvariga i organisationer kan utsättas för.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.