1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sägs att över 30 000 människor försvann genom militärjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mänskliga rättigheter. De tog sig in i den offentliga sfären med hjälp av sitt moderskap och trotsade därmed även distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta ämne.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet..

Bakgrund och problemSteeltech är en verksamhet som har avknoppats från Electrolux, de har planer på attutveckla en ny produkt för att växa och behöver hjälp med en marknadskartläggning aveventuella nya marknader. För att lyckas med satsningen kan externa finansiärer behövas,därför analyseras Steeltech för att undersöka dess finansiella situation och för att ge grundtill värdering.SyfteSyftet med uppsatsen är att genomföra en marknadskartläggning som hjälper Steeltech ideras beslut om framtida marknadssatsningar. Företagsanalysen har som syfte att ge enbakgrund till den värdering som kommer att genomföras för att visa vad företaget är värtför dagens och framtida ägare.AvgränsningarMarknadskartläggningen kommer att begränsas till företag baserade i Sverige, Norge,Finland och Danmark, där huvudsaklig tyngdpunkt läggs på konkurrenter.Marknadskartläggningen inkluderar även återförsäljare samt de olika marknader somslutanvändarna återfinns på. Den finansiella analysen begränsas till Steeltechsårsredovisningar för åren 2002-2006. Värderingen baseras på två värderingsmetoder,substansvärdering och utdelningsbaserad avkastningsvärdering.MetodUppsatsen är utformad som en fallstudie där vi analyserar Steeltech ur flera olikaperspektiv.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.

Det finns idag över 40 000 registrerade små och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. Värdet av all Sveriges export uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP, vilket innebär att Sverige är mycket beroende av sin exportverksamhet. När ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in på utländska marknader kan man inte lita på att man kan arbeta som på hemmamarknaden längre. En exportmarknad skiljer sig ofta åt från hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmärksammat tre kunskapstyper som alla är kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras på ett lyckat sätt.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Såväl skogsindustrin som samhället i stort står inför stora utmaningar och omställningar. Samhället utmanas av hotet om ett förändrat klimat och de följder detta kan få, industrin står inför utmaningar sammankopplade med föränderliga marknader och nya teknologier. Det finns dock en möjlighet att lösningen på den enes problem också kan bidra till lösningen på den andres. Om skogsindustrin kan producera produkter som kan ersätta fossila produkter så är det till nytta för såväl klimatet som industrin. Den här omställningen, mot vad som brukar kallas bioekonomi, är arbetets fokus. De nya produkterna finns redan, och utvecklingen av fler går fort, frågan som det här arbetet ställer sig är vilka attityder till dessa som finns från politikens sida.

 Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa? För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt. De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis.

Telemarknaden i Sverige har under de senaste åren ställts inför nya utmaningar som inte bara är ett resultat av avregleringen utan även av kundernas ökade krav på produkter och tjänster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror på hur väl de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. Därmed blev frågeställningen att undersöka vilka faktorer som är väsentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva på dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvärdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vår problemställning och därmed valdes kundperspektivet. Med tanke på att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nämligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrån just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i åldern 20 ? 50 år.För att kunna ställa relevanta frågor i enkäten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vårt arbete är att om ett företag ska kunna överleva på en konkurrensutsatt marknad borde det ha både hög marknadsfokus och hög kundfokus.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.