Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Titel: Employer Branding- En fallstudie om hur Landstinget Gävleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anställdas perspektivSyfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumärke kännetecknas utifrån de anställdas perspektiv.Metod: Vår studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förståelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor från Gävle Sjukhus. Utifrån vår teori har vi funnit teman som användes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd tråd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehåller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till är att vi upplever att Landstinget Gävleborgs arbetsgivarvarumärke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehålla sin nuvarande.

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina väggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets gränser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa väggar i ett försök att få en inblick i organisationskulturens prägel. Det var detta intresse som väckte idén till denna jämförande studie vars syfte är: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de två studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats är ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frågeställning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som är verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden är en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkätundersökning där full anonymitet erbjudits de båda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren på det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats är att det finns både kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de två undersökta organisationerna.

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?Värdigt liv i äldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik.

En allt hårdare konkurrens på marknaden, krav på effektivitet i en organisation eller jakten på reducerade kostnader är alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att få det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lång rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende på i vilket skeende processen är i. Beställaren är oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det är viktigt att just beställaren säkrar och arbetar effektivt med kvalitet, både internt och externt. Om beställaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rätta till fel eller avvikelser. Beställaren är den som finansierar projekt och får även leva med slutprodukten.

Långtidssjukskrivningar har ökat drastiskt på senare år och är ett stort problem i dagens samhälle. Det har genom åren varit ständiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan. Studierna fokuserar ofta på vad långtidssjukskrivningar beror på och dess konsekvenser för samhället. Det är framförallt den offentliga sektorn som drabbats hårdast, där vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

Den 1 juli 2006 trädde lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen är ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte är att garantera målbolagets aktieägare en rättvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det är aktieägarna som själva skall ta ställning till budet och godkänna försvarsåtgärder skyddas de från ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieägare, vad gäller t.ex.

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet.