Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården.

Målet med denna essä är att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har på det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter använder oss av dessa ideologier och typologier i vår egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys där vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur våra offentliga rum i, framförallt, europeiska städer ser ut.För att fördjupa förståelsen och uppnå en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stämmer bra överens med att vi de tre första åren ofta fått höra hur viktigt det är för förståelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvänt angreppssätt och söker med utgångspunkt i en egen design se spår av historiska principer och ideologier. För att göra jämförelsen mera överblickbar har vi använt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi själva tar stor hänsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror på att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssätt, att samla bra erfarenheter och göra dem ännu bättre..

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.

Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter på några problem i sin chefsroll. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att läsa in oss på befintlig litteratur på området samt närliggande områden. Därefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med två chefer och sju anställda i våra två fallföretag samt en utomstående chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhämtad teori.

Begreppet tempo har en central roll i dagens manöverkrigföring. En av förutsättningarna för ett högt tempo är underrättelser som ger chefer erforderligt beslutsunderlag.De förband och chefer som nyttjar manöverteorin i sin krigföring strävar ständigt att utveckla sin förmåga till väpnad strid enligt manöverteorin. Denna utveckling har exemplifierats i de båda Irakkrigen av den amerikanska armén. Men vad innebär manöverkrigföringens utveckling för underrättelseförbanden? Vilka krav ställer egentligen manövertänkande på inhämtningsförmågan?Syftet med denna uppsats är att undersöka och identifiera en del av de krav som manöverkrigföring ställer på underrättelseinhämtningen.  Detta för att kunna belysa om det finns ett utvecklingsbehov inom ramen för underrättelsebataljonen.Denna uppsats är en komparativ studie.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

rädsla.

rädsla.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda.Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete.Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet.Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Att som chef kunna motivera sin personal till att prestera efter bästa möjliga kapacitet i det vardagliga arbetet kan vara både svårt och ganska komplext. Tanken med denna studie är att få en inblick i vilken tankeverksamhet chefer på mindre företag inom lantbrukssektorns har mot motivation och hur stor vikt de lägger vid att ha en hög arbetsmotivation på sitt företag. Jag var även intresserad av att veta hur aktivt de jobbar med att motivera sina anställda samt undersöka hur bra de är på att kommunicera med sina anställda. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vilket betyder att man använder samma intervjufrågor till samtliga medverkande. De personer som har intervjuats får svara helt fritt på frågan vilket leder till att man enklare kan förstå hur varje enskild individ tänker och sedan analysera detta.