Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt självförsörjande center för föräldralösa barn i Tanzania..

Jag har i min undersökning uppmärksammat den dolda konsten som alltid finns tillgänglig i vårt allmänna stadsrum. Utifrån tre platsbestämda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frågeställningen, Hur används stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsområden? Syftet med uppsatsen är att genom fältstudier undersöka hur konstverk i bostadsområden används av de barn och unga som bor där. De konstverk uppsatsen ställer i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De är alla belägna i Stockholms ytterområden.

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med många olika intryck som tröttar ut oss. Därför är det viktigt att det finns platser i staden där man kan ta det lugnt och återhämta sig. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hänseende.För att finna svar på dessa frågor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering påverkar hur människor beter sig på platsen. Andra teorier är att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan på människors hälsa och att naturen kan stimulera återhämtning.Platserna inventerades därefter med hänsyn till deras rumslighet, klimatförhållanden, möblering, växtmaterial och ljudpåverkan, även aktiviteter som fanns på platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgångspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrån analysen är att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ?kändis?blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen.

Ett av målen i dagens miljöpolitik är att miljöhänsyn ska integreras inom alla samhällssektorer. Denna process är dock inte helt problemfri i praktiken. Studiens syfte är att få en fördjupad bild av vad som möjliggör respektive begränsar integreringen av miljöhänsyn i den offentliga upphandlingen samt att identifiera vad som krävs för en ökad miljöanpassning av den offentliga upphandlingen. Studien fokuserar pårättsliga, ekonomiska och kunskapsmässiga aspekter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med upphandlare på tre olika enheter på Norrköpings kommun för att få fram praktiska erfarenheter inom området miljöanpassad upphandling.

På Beckholmen ligger stockholmsregionens enda aktiva reparationsvarv med kapacitet att ta emot såväl större fartyg samt skärgårdstrafikens fartyg. För att kunna bedriva verksamheten på ett säkert och miljövänligt sätt krävs infrastrukturella investeringar i form av byggnader och anläggningar. Stockholms stad har påbörjat ett programarbete och  presenterat ett förslag till detaljplan som möjliggör dessa investeringar. Då det handlar om stora investeringar och förändringar i stadsbilden är den nya detaljplanen ett känsligt projekt, särskilt om varvsverksamheten skulle hamna i ekonomiska svårigheter. I det förslag till detaljplan som presenterats hösten 2012 har varsverksamhetens funktioner lagts inom en och samma byggnadsvolym, som till en följd blir väldigt stor. Frågeställningen i ?Beckholmen bit för bit? är om en detaljplan som låter verksamheten växa mer inkrementellt fördelat på fler byggnader kan göra projektet mer flexibelt. Efter studier av varvsverksamhetens program samt volym och planstudier, blir slutsatsen att det finns fördelar med att fördela varvsfunktionerna på fler byggnadsvolymer.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.