Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska antipsykotika.Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med atypisk antipsykotika.Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera materialet.Resultat: Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade ytterst lite i vikt.Diskussion: Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa personer..

Att äta är livsviktigt och efter stroke sker ofta förändringar kring ätandet, något som påverkar personer i stor utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av ätandet hos personer som genomgått stroke. Nio artiklar ingick i analysen. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i 5 kategorier. Resultatet blev; Att förlora kontrollen över ätandet och känns sig beroende vid måltider, Att känna sig rädd och ha minskad aptit, Att skämmas och inte vilja äta tillsammans med andra, Att kämpa för att anpassa sig efter kroppens förändring och Att försöka återfå njutning och känna kontroll.

Denna studie är en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgränsats till två fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade på Kungsladugårdsgatan samt på Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande är utifrån Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrån kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad är inflytandet och vad är dialogen? Den här studien fokuserar på inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande ämnet medborgardialog och inflytande, pekar på en misstro från civilsamhället huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett ärligt uppsåt med exempelvis samrådet.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.

Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa studie var att beskriva vad som påverkar sömnen hos personer 60 år och äldre och undersöka om det fanns skillnader avseende sömn och sömnproblem mellan män och kvinnor samt skillnader i åldersgrupper.Baslinjedata från en individ och populationsbaserad longitudinell studie i Nordanstigs kommun har använts för analysen. 730 personer 60 år och äldre, boende i Nordanstigs kommun har intervjuats under åren 2001-2003. Frågorna om sömn och sömnproblem har analyserats i denna studie.Resultatet visade att av de 717 personerna som svarade på sömnfrågorna var det 244 personer (34%) som hade problem med sömnen. Det var övervägande kvinnor som angav sömnproblem.  Av de som angav sömnproblem var det 47,2 % som använde sömntablett och 35,3 % angav att de använde eller var beroende av läkemedel för att kunna sova. Vanligaste sömnproblemen var att vakna under natten( 79,5 %), svårighet att somna (62,7 %) och vakna tidigt (47,5 %).

Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

En stor del av den natur som återfinns i tätorten är anlagd. Växtmaterialet kan därför i många hänseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsättning för att den anlagda naturen i tätorten skall uppfylla tilltänkt funktion är att tillväxten påbörjas så att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist är ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade växter vilket leder till problem med etableringen. Etableringsbeskärning innefattar alla beskärningsåtgärder som utförs för att underlätta växtens etablering och starta tillväxten på den nya växtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskärning innebär att vid vårplantering beskära fjolårsskotten till 30-50% av ursprunglig längd.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.