This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of Jürgen Habermas? theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental.

Regelverket för Offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom Offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom Offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både Offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en Offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik Offentlig miljö, från att vara en transportsträcka till att bli ett momentärt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att få sakta upp för ett ögonblick, och därigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmänniskor..

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom Offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I Offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en svensk kontext.

Bakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv Offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa Offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet.

Denna studie syftar till att följa upp en tidigare studie som undersökt sambandet mellan sektor och hälsa. Tidigare har man sett att personer som arbetar inom Offentlig sektor har sämre hälsa än personer inom privat sektor. Det senaste decenniet har det skett många förändringar på arbetsmarknaden, bland annat har en privatisering av stora delar av vården genomförts inom Offentlig sektor. Vi anser därför att det är på tiden att se om och hur sambandet har förändrats. Denna studie ser även om andra faktorer, så som personlighet samt krav och kontroll, påverkar sambandet mellan hälsa och sektor. Detta är en kvantitativ studie, där LNU 2010 används för att undersöka sambandet.

OPS är, i Sverige, en ny genomförandeform som innebär ett Offentligt och privat samarbete vid främst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har växt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, främst på internationell mark. Vid en större upphandling är det viktigt att välja rätt upphandlingsform till rätt projekt och därför är en utredning och granskning högst nödvändigt. För att närmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lämpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av är Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i Offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den Offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en Offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för Offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den Offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom Offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom Offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som Offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom Offentlig sektor kunde inverka på ohälsan i organisationen och om detta arbete har påverkat situationen för medarbetarna. Många organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att använda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och därmed minska ohälsotalen i organisationen. Till sin hjälp har de många gånger etablerade företag som arbetar med denna sorts förändring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhållningssätt. Två intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.