Den svenska successionsrätten är en del av den omfattande familjerätten. Successionsrätten aktualiseras när ett dödsfall inträffat och det finns två former av succession, arv och testamente. Denna uppsats presenterar arvsrätt i allmänhet och laglottsinstitutet och det förstärkta laglottsskyddet i synnerhet.En arvlåtare kan genom testamente till viss del disponera över sin kvarlåtenskap. Lagstiftaren har sedan länge inte velat ge arvlåtare fullständig frihet att på bröstarvingarnas bekostnad förfoga över sin egendom. Laglotten har av denna anledning tillkommit för att skydda bröstarvingarnas lagliga rätt till arv om arvlåtaren har skrivit testamente.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras.Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hålla samma kvalitet med bara hälften av resurserna. Det behövs därför nya sätt som kan öka värdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslås vara en möjlighet till att hitta nya arbetssätt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag på arbetssätt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frågeställningar vägledde studien: Vad kännetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra värde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien är att ta fram förslag på arbetssätt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning.År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.