The aim of this thesis is to examine how librarians and family historians experience their interaction at the reference encounter, what influences these views and how they affect the service; whether the family historians are aware of these views; which subject knowledge is needed and how this knowledge affects work performance; if there is a need for continuing education, and finally, if the family historians themselves can work as a resource for the library or the librarians? The thesis consists of three parts; in the first a theoretical frame was constructed around the concepts service, continuing education, subject knowledge and attitudes. Role theory was used as a theoretical background to show how expectations influence professional roles. The second part consists of the results given from the qualitative interviews with librarians and surveys with family historians that were performed. In the last part a discussion from the theoretical and empirical information earlier received was made.

The main purpose of this Masters thesis is to examine how Braille users needs are satisfied by The Library of Talking Books and Braille TPB. The other issues are: How do some of the library workers at TPB experience that the needs of Braille users are satisfied? Is it possible to make the service better in the future for Braille users and in that case, how? The study is based upon interviews with five persons, who have defective vision and read Braille. I have also interviewed two employees at TPB who have defective vision. To build up a complete background presentation of the subject I have chosen a book about hermeneutic interpretation to understand how historic facts influence the function of the subject today and in the future.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

The change in course recently taken by the Swedish Armed Forces results in an increased use of equipment, and thereby increased requirements of preventive maintenance. This paper aims to examine the current responsibilities for preventive maintenance in an army unit. The intended effect of this examination is to disclose possible flaws, and to help make routines for preventive maintenance more effective.The questions asked in this paper are;Who, in an army unit, is responsible for the routine maintenance?When is this responsibility valid?What demands does the technical service have on responsibilities for the routine maintenance?How are these demands met?How ought to be responsible for the routine maintenance?To answer these questions the author has chosen to use a descriptive method to show the current facts. A theorizing method is chosen to, from described facts, clarify the demands of the technical service on routine maintenance.

New Public Management (NPM) vågen, som bygger på ett marknadsorienterat synsätt, bidrog på 1990-talet till att privata aktörer välkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trädde i kraft 2009, och många kommuner har infört LOV sedan dess. Det är valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregående regering om ett lagtillägg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstånd bland befolkningen mot vinster inom vård och omsorg, och debatt pågår kring privatisering. Det finns en pågående diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vård och omsorg menar man ofta god kvalitet när man använder ordet kvalitet, och åtskilliga mätningar görs inom området.Har LOV bidragit till utveckling av svensk äldreomsorg, och har processerna påskyndats? Resultatet i denna studie visar inte på stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjänst.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare förhöll sig till fenomenet utvecklingssamtalet. Metoderna vi använde var kvalitativa intervjuer samt brukstextanalys av insamlat material. I undersökningen deltog fem personer från olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visade att förskollärarna såg att utvecklingssamtalet hade olika syften: att följa upp och visa på barnets utveckling och lärande, att skapa bra kontakt med föräldrarna, att använda utvecklingssamtalet som ett informationstillfälle samt att stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Utvecklingssamtalets utformande visade sig ha två dimensioner: om barnet var delaktigt i samtalet samt om samtalet hade en dialog med drag av monolog eller en öppen dialog.

De senaste årens strukturella förändringar i svensk hälso- och sjukvård har påverkat vårdpersonalen i det sjukvårdande arbetet såväl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig återkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lärande och förnyelse i omvårdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvårdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fångar studenternas utbildning som kan användas i omvårdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvårdnadsarbetet.

On-call work has increased substantially in the past 20 years in Sweden, not least in the public sector and most notably in health and social care. This thesis argues that the increase has considerable influence on the prospects of on-call workers in the public services to act as guardians of democracy. Based on theories of Lennart Lundquist, the results of this study show that on-call workers suffers from inferior opportunities to act as democratic guardians in particularly two matters. First; they have fewer prospects than standard employees of professionalism due to lack of education and capacitation. Second; on-call workers have inferior opportunities to protest against wrongs, due to no real formalized possibilities to inform and due to transactional psychological contracts.

The study has shown that retailers in the mid-price segment differentiate their brand through developing a strong company identity around the brand. The personality involves store atmosphere, merchandise and advertising. Larger companies have chosen to lay the responsibility on management level, which facilitates on store level. By controlling the strategies on a central level the company can make sure that the stores are steered in the direction that the company wants them to be steered in, and also that they follow the positioning-concept. The company can also devote its efforts to working with its core value, which is service.

Detta examensarbete har syftat till att utveckla ett verktyg för att utvärdera en IT-avdelnings möjligheter till effektivisering genom att implementera Lean på IT Service Management. Verktyget har utvecklats i samarbete med Tina Eriksson på uppdrag av management och IT-management konsultbolaget Connecta AB. Connecta AB har som syfte att använda verktyget för framtida affärer. För att verktyget ska vara användbart och uppfylla Connectas krav så har fyra mål satts upp. Verktyget ska vara trovärdigt, resurseffektivt, användarvänligt samt underlätta för fortsatt arbete och implementering av Lean på IT Service Management.

The aim with this study is to see how social workers apprehend the law, support and service for persons with certain functional impairments (LSS) and the application. We interviewed six social workers in six different municipalities to get a distribution between small and big municipalities. In the study we have used a qualitative method with half structured interview questions, since we wanted to get a comprehension for the social workers apprehensions. We have used a communication theory and a role theory in the study. The result showed that the social workers consider that the LSS is important, but that there are a few difficulties in the application.

Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

This paper works as an assignment from the Video On Demand Company Headweb, who wanted aninterface analysis of their own and their competitors VOD services. The purpose is to help Headwebwith their own interface by studying theirs and others interfaces and make an analysis on how theyfunction, how they look and how good the usability is with every service, with hope to findsomething that could make the VOD service of Headweb better.I have also studied how the interfaces of the VOD services look on different platforms, to see howthey are designed as a whole. This has been an expert analysis where I have studied the differentVOD-services by myself, without any external users.To find advantages and disadvantages with the services and their platforms, I have used differenttheories, models and design patterns to frame areas such as filmsearch, categorization, registrationand navigation. I have compared the VOD services with each other and drew conclusions for eacharea to see how the interfaces differ between the services, but also between platforms.My analysis has shown that all VOD services in this project have a very unique interface, eventhough they all have the same goal, to allow the user to control their viewing of film. They usevarious functions and structure and use their own page names and categorizations.

En organisation som önskar vara både lärande och flexibel behöver kunna tillvarata, överföra, och utveckla kunskap och kunnande mellan medarbetare oavsett roll och position. Syftet med studien är därför att bidra till förståelsen för hur organisationer kan främja överföring och utveckling av kunskap mellan anställda och konsulter, genom att studera individers förståelse av kunskapsöverföring i vardagen i en kunskapsintensiv offentlig verksamhet. Den teoretiska referensramen bygger på teorier om flexibilitet och konsulthantering tillsammans med lärandeteorier om kunskapsöverföring. Dessa knyts sedan samman genom tidigare forskning vilken kombinerar båda forskningsfälten. En kvalitativ fallstudie har genomförts av två grupper på en IT-avdelning i en offentlig verksamhet och resultatet baseras på 11 semistrukturerade intervjuer med konsulter, anställda och chefer.Föreliggande studie visar att det krävs olika strategier för kunskapsöverföring beroende på vilken typ av konsult som används.

Syftet med vår uppsats är att utifrån den kundnära personalens perspektiv undersöka och analysera vilka behov de har för att kunna ge god service till företagets kunder samt att ta reda på hur den interna marknadsföringen kan formas för att utgöra ett stöd åt den kundnära personalen. Vår frågeställning är; Vad uppfattar kundnära personal som centralt i den interna marknadsföringen för att den ska fungera som ett stöd i deras dagliga arbete med att tillhandahålla kunder en god service? Vi har kommit fram till att det finns ett behov i att utveckla strategier inom IM utifrån den kundnära personalens perspektiv. Vi menar att de behöver få ett antal grundförutsättningar uppnådda inom IM för att de ska kunna ge god kundupplevd service. Dessa har vi funnit vara; en stödjande ledningsstil, intern kommunikation via IM, handlingsfrihet och handlingsmöjlighet samt utbildning och tekniskt stöd.