Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Det här är ett projekt som undersöker ett nytt sätt för bostäder att utformas. Hyresägenheter med fler rum, där kontraktet kan delas upp mellan de boende. Samtidigt värnas arkitektoniska kvalitéer, som burspråk i varje rum. För att minimera de uppvärmda allmänna ytorna i byggnaden går trapphuset och hissen utomhus, och binder samman lägenheterna med en slags loftbalkong. Varje våningsplan får sålunda en mötesplats där grannar kan socialisera.

Syftet med arbetet är att beskriva och analysera implementering och etablering av Balanced Scorecard inom Primärvården i ett svenskt landsting. Vidare ämnar vi diskutera om och i sådana fall varför styrkortet blivit etablerat inom organisationen. Empirin är hämtad från intervjuer med fyra personer med olika befattning inom Primärvården i Region Skåne. Balanced Scorecard har implementerats successivt i sju år och kan nu sägas vara etablerat inom Primärvården, med undantag av vissa enheter. Etableringen har till störst del påverkats av det sätt Primärvården hanterat typiska implementeringsproblem och omvandlat dessa till framgångsfaktorer..

Denna uppsats tittar närmare på de olika verksamhetsformerna som i dag existerar inom primärvården. Under de senaste åren har nya driftsformer utanför den offentliga sektorn dykt upp. Numera finns både privata entreprenörer och nya typer av offentliga verksamheter som skapats då Landstingets organisation ständigt är under förändring. Utifrån de tre verksamhetsformerna offentlig, entreprenöriell och intraprenöriell verksamhet har vi valt att identifiera den övergripande styrningen, identifiera sambandet mellan ledningens styrning och arbetstillfredsställelse och arbetsprestationer och slutligen identifierat ledningens agerande för att skapa en framgångsrik verksamhet. Metoden har varit att göra en fallstudie av kvalitativ karaktär med kvantitativa inslag, på tre vårdcentraler med olika verksamhetsformer.

Ett plastobjekt, en filt, en textil pelare, en T-shirt och lite kakel är ett examensarbete där jag undersöker hur jag som designer fungerar i en verklighetsnära kontext och inom en begränsad tidsram. Jag har bett fem formgivare som jag beundrar att med helt fria händer ge mig en brief var. Brieferna har jag sedan löst på en vecka vardera. För att hålla tempot uppe och för att komma framåt har jag använt mig av olika metoder och tekniker. Projekten omfattar allt ifrån rumsliga lösningar för offentlig miljö och produkter till kreationer mot kropp.

Syfte: Att studera hur relationen mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren påverkar offentlig verksamhets möjlighet att attrahera, rekrytera samt behålla nyckelkompetens inom organisationen. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med respondenter ur Landstinget Gävleborg. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts och ställts mot olika sekundära informationskällor, vidare har respondenternas svar analyserats med tillämplig litteratur för att därefter utmynna i våra slutsatser. Resultat & slutsats: Verksamheten är idag allt för fokuserad på mätning av nyckeltal för att se vad som produceras per skattekrona, och ser inte vilken påverkan som ett ineffektivt kompetensförsörjningssystem av nyckelkompetenser har. Ett vidgat synsätt och omhändertagande av kompetensförsörjningen i allmänhet och kompetensutvecklingen i synnerhet gör att dessa kostnader kommer att betala sig, inkompetensen kostar mer i flera perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna inrikta sig mot att studera hur kompetensförsörjningssystemet ser ut i dag och hur en tänkbar utveckling kan se ut. Den högsta ledningen lägger stort fokus och ansvar på "chefen". Vilken chefs- och ledarskapsutveckling bedrivs idag, vilka brister finns och vad skulle kunna göras för att utveckla den.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt..

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

etta examensarbete behandlar år 2000 problemet i Skaraborg. Rapportens inledning försöker sammanfatta vad år 2000 problemet är, vad man kan göra åt det och vilka effekter som kan uppkomma.Examensarbetet försöker besvara fyra övergripande frågeställningar:· Har Skaraborgs företag fått upp ögonen för år 2000 problemet?· Är det ett problem ?· Hur stora är företagens problem?· Vad gör dessa företag åt problemen?För att besvara dessa frågeställningar har en enkätundersökning utförts. Denna undersökning innefattade små, medelstora och stora företag samt offentlig sektor. Undersökningen visade att de flesta verksamheterna tagit problemet på allvar.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.