Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska värdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundläggande antagande i studien är att medarbetare inom ideell sektor besitter starka värderingar, vilket i sin tur sätter värdegrundsarbetet i fråga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och används i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhållningssätt gentemot värdegrunden.Studien är en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess värdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit på den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren är.

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förståelse för hur en kommun använder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen använder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur på Luleå tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie på Bodens kommun. Vi gjorde två stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnämnden. Vi fann att den upprättade budgeten i kommunen stämmer överens med den litteratur vi läst om hur budgeten ska upprättas. Dock såg vi att budgeten inte används som ett styrmedel på det sätt som litteraturen beskriver.

The aim of this study is to examine which communication channels and communication strategies Umea? municipality could use for information concerning outdoor recreation. To achieve this aim the following theories and views have been applied: social communication, communication strategies, two-way symmetrical communication, social media and uses and gratifications. The study was conducted through four focus group interviews and one informant interview. The focus groups consisted of four groups of outdoor enthusiasts in Umea? municipality: outdoor interested students, organized outdoor enthusiasts, active families and active seniors.

Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i läs- och skrivsvårigheter och lyfta fram det som de upplevt genom åren i skolan, hur deras motivation och självbild påverkats och hur de hanterat sina svårigheter. Syftet preciseras i följande frågeställningar: ? Hur upplever elever i läs- och skrivsvårigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att läs- och skrivsvårigheterna påverkat deras självkänsla?? Hur har eleverna hanterat svårigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fått hjälp i sina svårigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar på en hermeneutisk grund där det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan då, nu och sedan för att få en djupare förståelse. I studien användes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som Kvale (2009) menar är ett sätt att förstå teman i den intervjuades värld ur dennes eget perspektiv.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

This surveys hypothesis is based on the notion that all citizens have the right to access information of the municipality they live in. The aim of the study is to examine how residents of Vilhelmina municipality take note of the current information, and also how they would proceed to access information in the future. In order to conceptualise the results these following theories were used: digital divide, digital immigrants, digital native, uses and gratification theory, social capital, communications strategies and two-way communication. The survey is conducted with four focus group interviews and one separate interview with a person working at the municipal office. The focus groups were divided into age categories in order to see the similarities and differences between the groups' media habits and preferences of future communications.

The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels.

I samhället idag förekommer arbete i team i stor utsträckning och inom de flesta branscher. Att få dessa team att fungera väl och prestera som förväntat är ofta en utmaning. Det gäller även mångprofessionella team där individer med olika utbildningsbakgrund arbetar tillsammans i team. Ansvaret för detta faller ofta på HR-ansvariga och chefer i arbetsledande ställning som måste få dessa individer att inte bara fungera utan prestera väl tillsammans i ett team.Respondenterna i denna studie kommer från en bredd av organisationer, allt från vinstdrivna företag i den privata sektorn till vårdverksamheter inom Offentlig sektor finns representerade i studien. Respondenterna har befattningar inom ledningen och ingår antingen i HR-avdelningen eller utövar arbetsledning över dessa tidigare nämnda team.Som bakgrund till studien finns tidigare forskning inom området grupputveckling och mångprofessionella team.Syftet var att se hur olika organisationer arbetade med utveckling av mångprofessionella team och detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer.Resultatet i studien visar att det skiljer sig väldigt mycket i organisationerna som undersökts kring hur de arbetar med utvecklingen av mångprofessionella team.I rapportens diskussionsdel analyseras resultatet i studien i förhållande till tidigare forskning och vissa tankar ges till organisationer som möter liknande utmaningar i form av mångprofessionella team.Slutsatsen är att det är väldigt viktigt för organisationen att känna till och arbeta med teamutveckling, förstå grupputvecklingsprocessen samt förstå att mångprofessionella team kan skilja sig mot andra typer av team när det kommer till gruppens utveckling..

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.