Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

Avfallslagstiftningen innebär hanteringsbegränsningar och myndighetskontroll i syfte att motverka de miljörisker som avfallet innebär. Efter ett återvinningsförfarande kan den börda som avfallslagstiftningen innebär upplevas tung för återvinningsbranschen att bära i förhållande till de risker som de återvunna materialen utgör. Därutöver anses avfallsstämpeln i sig ha en hämmande inverkan på användandet av återvunnet material då den resulterar i negativa associationer. Det aktualiserar frågan kring när avfall juridiskt sett ska upphöra att vara avfall (avklassificering av avfall). Frågan kring avklassificering av avfall har under lång tid varit oreglerad inom EU och de få riktlinjer som funnits har härrört från ofullständig EG-rättslig praxis.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

I uppsatsen finns ett mönster som visar på att den internationella redovisningsstandarden förorsakat skillnader i tillämpning av säkringsredovisning som kan försvåra jämförbarheten bland företag. Det är de mindre noterade företagen som i lägst utsträckning tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39 vilket kan bero på att dessa företag har svårare att tillämpa en detaljerad och komplex redovisningsstandard som IAS 39..

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebär att patienter får snabbare kontakt med sjukgymnast, färre behandlingstillfällen, samt att arbetsbelastningen för läkare minskat. Även aspekter så som att sjukgymnaster inte hade tillräckligt med självförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkät användes. Enkäterna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens läns landsting.

Upphandlingsförfarandet är inte någon enkel sak, en upphandling måste följa både svensk lagstiftning och EG-rätten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundläggande principer som utgör lagstiftningen bygger på en vilja att all upphandling ska ske på marknadens villkor och att det är på så sätt de mest optimala förutsättningarna ges. På senare år när principen om en hållbar utveckling fått en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att ställa miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, något som inte är helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhället går meningarna isär om vilka miljökrav som faktiskt kan ställas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns många faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte ställs vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nämna några.

Sverige har länge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav på datatillgängligheträcker den klassiska öppenheten inte längre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall är den antingen sparad i format som är svåra att avläsa digitalt eller fördyr att använda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, användas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nämnda data på ett bättre sätt och göra den mer tillgänglig för potentiellaanvändare. Vidare undersöks också PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har ävenen prototyp utvecklats för att ge exempel på hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpå visualiseringen för att göra denna data mertillgänglig..

Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området.

Problem: Det finns skillnader kring hållbarhetsredovisning mellan länder när det gäller reglering, tillämpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att påverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstått på grund av många orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning kulturen har en inverkan på hur de olika nordiska länderna väljer att lagstifta kring hållbarhetsredovisning och hur företagen tillämpar GRI:s riktlinjer. Men även om intressenternas makt att påverka företagen att göra en hållbarhetsredovisning har någon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan är huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Andelen konkurrensutsatt offentlig verksamhet har ökat i jämn takt sedan början av 1990-talet, och utvecklingen har både sina förespråkare och kritiker. När det gäller de stora partierna inom de olika politiska blocken, är konsensus numera att konkurrensutsättning är här för att stanna, skiljelinjen ligger mer på hur stor andel av den offentliga verksamheten som skall konkurrensutsättas. Även bristen på en genomlysning och uppföljning av konkurrensutsatta verksamheter har väckt kritik. Kostnadseffektivitet är det som förespråkas vid konkurrensutsättning och används som syfte till att anlita privata eller korporativa aktörer etc., för att bedriva en tidigare offentlig verksamhet på ett mer företagsekonomiskt effektivt sätt.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Region Gotland använder sig av konkurrensutsättning och upphandling för att nå en företagsekonomisk effektivitet i sin verksamhet, och jämföra det empiriska underlaget mot tillgängliga teoretiska källor. För uppsatsen har följande två frågeställningar valts som uppsatsens problemformulering: (1) På vilket sätt genomförs konkurrensutsättning för att uppnå företagsekonomisk effektivitet i offentlig verksamhet? (2) I vilken omfattning sker uppföljning av verksamheter för att kontrollera att tilldelade resurser används på bästa sätt?Uppsatsen visade inte på något otvetydigt klargörande när det gäller ekonomisk vinst vid konkurrensutsättning, eftersom uppföljning och utvärdering av upphandlade verksamheter inte sker i den utsträckning som vore önskvärd.