Sök:

Sökresultat:

5591 Uppsatser om Offentlig plats - Sida 66 av 373

Gott snack! - en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet

Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Att forma marken och skapa upplevelse : om hur nivåskillnader och höjdsättning påverkar den rumsliga upplevelsen av en plats

Syftet med detta examensarbete har varit att skaffa en både bredare och djupare förståelse för hur olika platser påverkas av hur marken är formad. Hur påverkar markens form hur en plats upplevs, hur det känns i kroppen, hur människor agerar, rör sig, tittar? Huvudfrågan har under arbetets gång varit: hurdan är den rumsliga upplevelsen av en plats, med hänsyn till markens form och lutning? Metoden för att finna svar har varit att dels söka i litteratur, se vilka teorier det finns om detta sedan innan, och om det finns några motstående teorier. Dels har jag valt ut och besökt ett antal platser där jag iakttagit både mina egna upplevelser samt andra människors agerande. Trots att höjdsättning av mark och utformning av mark ? med olika terrasseringar, slänter m.m.

Förskolelärares resonemang kring användandet av utomhusmiljön

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur förskolelärare på förskolor utan utomhusprofil resonerar kring användandet av utomhusmiljön. Vi har också haft som avsikt att ta reda på vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrån plats-, miljö-, kropps-, motorik/hälso- och lekperspektiv förskolelärarna har på lärande genom utomhusvistelsen. Vårt val av undersökning grundar sig i vårt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning på Malmö högskola. För att få svar på hur förskolelärare resonerar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där 11 förskolelärare från sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vår litteraturgenomgång har vi valt att utgå ifrån delar av Deweys och Vygotskijs teorier.

Pojkars och flickors rätt att vara! : Pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Utformning av en nutida allmogeträdgård- ett designförslag inspirerat av den skånska allmogeträdgården

Buxbomskantade rabatter, raka gångar, symmetri, snirkliga gångar och oregelbundenhet det finns många saker som känns typiska för en allmogeträdgård. Formerna som är lånade från antikens vattenträdgårdar, renässansens stilträdgårdaroch medeltida klosterträdgårdar skapar tillsammans en trädgård med plats för allmogens nyttoväxter tillsammans med färgglada rabatter. De skånska allmogeträdgårdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skånska bönderna fått nya möjligheter till en egen trädgård. I samband med 1800-talets ?växtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer växter och kunskap om dessa även till de lägre samhällsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning från vår till höst.

Tjänsteupphandling : En studie om svårigheterna vid tjänsteupphandling och hur dessa kan hanteras i offentlig och privat sektor

Bakgrund: Det har blivit allt vanligare att organisationer väljer att köpa in tjänster idag. Detta kan till viss del förklaras av att organisationer i allt större utsträckning väljer att koncentrera sig på sin kärnverksamhet istället för att producera tjänsten inom organisationen. Det specifika med tjänster är att heterogeniteten är stor, som ligger i tjänstens natur. Möjligheten att inspektera tjänsten innan köp är mycket begränsad, då en tjänst är en process som handlar om att nå ett specifikt resultat. Denna tjänst blir då svår att mäta och värdera.

Kontrollkriteriet i praktisk tillämpning. En studie av Göteborg stads styrning av Försäkrings AB Göta Lejon

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Värdeskapande och organisationsutveckling i skolan : En studie om Public Value Management som handlingsutrymme för skolutveckling

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Förstärkta strävor i trätakstolar för ökad tryckkapacitet : En laborativ undersökning

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

Förstärkta strävor i trätakstolar för ökad tryckkapacitet : En laborativ undersökning

I vissa takstolskonstruktioner kan det ibland uppstå stora tryckkrafter i diagonala reglar. I Sverige löser man oftast detta med hjälp av stagning tvärs diagonalen för att hindra utböjning i veka riktningen. Ibland när det är svårt att på plats trä in strävor på grund av utrymmesbrist och dylikt kan man spika eller skruva på en regel för att på så sätt förstärka den diagonala strävan. Detta examensarbete har undersökt två olika förstärkningsalternativ, rektangulärt- och T-tvärsnitt, med hjälp av reglar med dimension 45x95 mm2 vilka skruvas respektive spikas ihop. Detta har gjorts laborativt genom att trycka provkroppar i en provningsram och undersöka hur mycket den axiala kapaciteten ökar med förstärkning.

Kontrollkriteriet i praktisk tillämpning. En studie av Göteborgs Stads styrning av Försäkrings AB Göta Lejon

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

?Det gäller att skriva snabbt, innan mörkret faller" : Åldrandemotivet i Bo Carpelans roman Blad ur höstens arkiv

Som motiv har åldrandet inte fått alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar på vilket sätt åldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

Kyrkolivet i Luleå: en undersökning utifrån de tre samfunden
EFS missionsförening, Pingstkyrkan och Vineyard

Syftet med denna uppsats är att studera kyrkolivet i Luleå genom att undersöka vilka faktorer som företrädare för EFS missionsförening, Pingstkyrkan och Vineyard anser ha påverkat medlemsutvecklingen under 1900- talet och fram till i dag. Dessutom vilken plats och roll samfunden anser sig ha i dagens samhälle. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av djupintervjuer analyserade och tolkade enligt den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att medlemsutvecklingen varierar mellan samfunden emellan. EFS redovisar en något negativ medlemsutveckling, medan Pingstkyrkan ökat sitt medlemsantal.

Rörelsemönster i offentliga rum : En fallstudie om gångvänlighet ur fotgängarens perspektiv

På de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika många, varierande rörelser. Platser används mer eller mindre och på olika sätt. Hur platserna är anpassade för att röra sig på och över påverkar de vägval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan påverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie där tre platser är utvalda som observationsobjekt, Stortorget i Hässleholm, Stortorget i Växjö och Campus Gräsvik i Karlskrona.

Kameraövervakning: - ur ett juridiskt perspektiv

Kameraövervakningen i samhället ökar idag kraftigt. Statistik från BRÅ visar att den tillståndspliktiga och anmälningspliktiga kameraövervakningen ökat från knappt 5000 tillstånd 1999 till 6100 tillstånd och 3200 anmälningar om kameraövervakning i början av 2002. Samtidigt som användningen av kam-eraövervakning ökat har också toleransen för kameraövervakning ökat. Detta har även samverkat med att lagstiftningen utvecklats och det blivit lättare att få använda kameraövervakning.Tillstånd eller anmälan till länsstyrelsen om kameraövervakning måste i de flesta fall göras för att kame-raövervakning, om den kan användas för personövervakning, skall vara tillåten då övervakningen skall ske på plats dit allmänheten har tillträde. Uppsatsen behandlar de huvudsakliga reglerna kring kameraö-vervakning och hur lagstiftningen förändrats sedan den första regleringen infördes i och med lagen om TV-övervakning, via lagen om övervakningskameror (ÖKL), till den nu gällande lagen om allmän ka-meraövervakning (LAK).

<- Föregående sida 66 Nästa sida ->