The public sector in Sweden outsources its core business to a very large extent, whileinsisting on running its IT operations internally in a traditional way. IT as a service ingeneral and cloud computing in particular has become incredibly popular in recentyears, offering cost efficiency and greater ability for the business to concentrate on itscore activities, which is why it should be a promising alternative to the traditional wayof running IT internally. To achieve an understanding of why IT as a service has yetto take off in the public sector, a study of its use of IT/IS, what the effect of IT as aservice is, and the opportunities and challenges that cloud computing represents, isnecessary.The study, which was conducted using a qualitative hermeneutic approach, was initiatedby a literature review, followed by six in-depth interviews with five respondents,all of which hold many years of experience in the area. The outcome of the interviewsindicated that IT as a service should represent a promising and feasible way of reachinghigher levels of cost control, and a greater focus on core activities. Furthermore,the results indicated that Swedish legislation along with a high level of businesscomplexitymight be reasons for the low amount of IT as a service in the public sector.Through careful analysis and examination of the business? current situation, as well ascomprehensive knowledge of Swedish legislation with regards to the implications ofLagen om offentlig upphandling, the public sector can avoid IT as a service becomingmore expensive and more complicated than necessary, and achieve cost efficiencyalong with a greater focus on its core activities through it.Future research could examine the possibility of a framework for the integration ofcloud services within the public sector?s IT/IS environment, and whether there is aspecific size of a cloud implementation at which it?s more cost efficient to go withtraditional IT operations..

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Den skillnad som finns i sysselsättningsgrad mellan svenskar och invandrare på arbetsmarknaden kan förklaras på olika sätt. En förklaring är att arbetsgivare upplever en osäkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anställningsförfarandet. Förekomsten av osäkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt Näringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden prova-på-plats. Denna åtgärd syftar till att eliminera den osäkerhet som rör invandrares kompetens och därmed även till att förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om åtgärden verkligen kan förändra invandrares situation på arbetsmarknaden till det bättre har vi gjort en uppföljning av åtgärden.

Detta är främst en kvantitativ studie men även en kvalitativ sådan. Denna studie jämför satsadverbialanvändningen mellan åtta elever i årskurs nio som läser svenska och svenska som andraspråk. Material utgörs av deras uppsatser i det nationella provet. Syftet är att se skillnader angående satsadverbialanvändningen mellan uppsatser som har fått betyget G och VG för båda elevgrupperna och om betygsskillnaderna beror på dessa skillnader. Analysen av materialet görs framför allt genom satsscheman för både huvudsats och bisats för att avgöra antal, andel och placeringar av informanternas satsadverbial.           Resultatet visar att de informanter som fick betyget G använder fler satsadverbial än de informanter som fick VG gör.

Ansvarsredovisning är en modell som började figurera i den privata sektorn på 1960-talet. Idag är begreppet välkänt och välanvänt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat användas även i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgångspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering känner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, både privata och offentliga. På grund av den särställning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrån budget, kan påverka de möjligheter och begränsningar som kan ges.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat fastställa arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Detta genom den så kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom åren begränsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmän rättsgrundsats. Det är arbetsgivarna som beslutar om en anställning är aktuell likväl som de fattar beslut om en uppsägning. Inför sådana beslut måste dock arbetsgivarna ta hänsyn till olika rättsfrågor beroende på om det är inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begränsning för arbetsgivarens fria anställningsrätt.

Titel: Kryssningsfartyg som rum ? en polemik kring rumsliga begrepp. Nivå:Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg. Författare:Katarina Håkansson, Christine Sund och Caroline Svanberg. Handledare:Christer Eldh och Ola Thufvesson.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .

Syftet med studien är att undersöka läsarkommentarer i förhållande till nyhetstexten i två svenska nättidningar. Målet med studien är att få djupare förståelse om hur kommentarfunktionen används av läsare.För att studien ska vara möjlig att genomföra används kvalitativ forskningsmetod detta för att kunna få fram mer djupgående kunskap.Det empiriska materialet består i första hand av läsarkommentarer från Dagens Nyheter och Aftonbladet. Men även nyhetsartiklar från dessa tidningar har analyserats.Resultatet visar att kommentarfunktionen inte enbart är en plats i det offentliga där läsare kan konversera, dela med sig av åsikter och tankar. Kommentarfunktionen är också en plats där åsikter kan bildas och formeras. Men frågan om huruvida läsare med hjälp av kommentarfunktionen kan påverka nyheter är svårt att säga.

Uppsatsen handlar om den historiska debatten hur Göteborgs stadsteater kom till. Med stadsteaterns placering vid Götaplatsen med konstmuseum, konsthall och konserthus innebär det en mycket central och betydelsefull plats i Göteborg. Uppsatsen behandlar svårigheten att anpassa teatern till denna kulturella plats. Därför ingår en kort historik om Götaplatsen. Undersökningen tar upp arkitekten Carl Bergsten som ritade teatern i samarbete med regissören och scenteknikern Knut Ström.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.