I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Bakgrund: Sjuksköterskors rÀtt att förskriva lÀkemedel skiljer sig Ät mellan olika lÀnder och infördes för distriktssköterskor i Sverige 1994. Socialstyrelsens uppföljning av sjuksköterskans förskrivningsrÀtt 2004 indikerade att förskrivningsrÀtten anvÀndes i liten utstrÀckning. I tidigare forskning framkommer sÄvÀl möjligheter som hinder kring förskrivningsrÀtten. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur distriktssköterskan pÄ vÄrdcentral anvÀnder sin förskrivningsrÀtt. Metod: Kvantitativ enkÀtstudie.

 Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag ? jÀmförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag Författare: Karolina Eklöw & Sofia LöfströmHandledare: Bengt Larsson Termin: VT 2010 Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det gÄr bÄde att kombinera dessa tvÄ eller att vÀlja en av dem. Outsourcing innebÀr att ett företag lÀgger ut uppgifter pÄ entreprenad och dÀrmed lÄter andra sköta dem medan insourcing Àr nÀr ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns bÄde fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera pÄ det som Àr vÀsentligt. Nackdelar Àr att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan lÀcka ut. Med insourcing Àr bl.a.

Uppsatsen sammanstÀller och analyserar de praktiska följderna av bevisbördans placering avseende skakrav inom ramen för offentlig upphandling. I ett större perspektiv syftar uppsatsen till att kunna anvÀndas som ett inlÀgg i debatten avseende skakravens anvÀndning vid offentlig upphandling i Sverige.AnvÀndingen av skakrav Àr vanligt förekommande vid offentlig upphandling i Sverige. Begreppet "skakrav" avser ett absolut krav avseende en viss egenskap hos anbudsgivaren och/eller föremÄlet för upphandlingen. Den egenskap som skakravet avser Àr avgörande för att sÀkerstÀlla leveransen av föremÄlet för upphandlingen.FrÄgan om bevisbördans placering fÄr extra stor vikt i en situation dÀr det, till följd av oklara faktiska förhÄllanden, finns en osÀkerhet avseende hur gÀllande rÀtt ska tillÀmpas. Om en part i ett mÄl har bevisbördan innebÀr detta att om parten inte kan visa pÄ omstÀndigheter som uppfyller de beviskrav som uppstÀlls, anses inte heller det tvistiga faktumet föreligga.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för nÄgon nÀrstÄende samt deras uppfattningar om den offentliga Àldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag bestÄr av intervjuer med sju anhöriga som ger en nÀrstÄende omsorgshjÀlp. Resultatet Àr analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin nÀrstÄende omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar ocksÄ att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi nÀrhet och tid för att pÄ bÀsta sÀtt lösa omsorgsbehovet inom familjen. NÀr det gÀller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det Àr den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna.

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:20.

This report is written in cooperation with Eskilstuna municipality public administration for urban planning. The reports purpose is to look into how other public authorities carry out public purchase of consultants and entrepreneurs in the urban planning area. The goal is to come up with suggestions of how Eskilstuna municipality public administration for urban planning can improve its purchasing process in this field in order to minimize the risk where a consultant or entrepreneur files an appeal against the decision of awarding a contract to another rival. The appeal can be filed to the county administrative court.The public administration for urban planning can do its purchases through the model of "lowest price" or "economically most favorable" for them. When using "economically most favorable", the department can value a number of soft parameters by giving them points and the offer which gets most points can be rewarded the right to sign a contract.

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Att ledarskapet Àr viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hÀlsa Àr det mÄnga studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemÀstra de krav som denna position innebÀr, krÀvs goda förutsÀttningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förÀndringar de senaste decennierna har förÀndrat förutsÀttningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie Àr att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsÀttningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förÀndrat styrning och organisering. Studien har sin utgÄngspunkt i klassisk organisationsteori som pekar pÄ att organisationer upprÀtthÄlls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förÀndrats.

Under de senaste Ären har det skett en kraftig ökad fokusering frÄn SKV:s sida att privat beskatta Àgare för stugor, bÄtar och bilar som anvÀnds som en del i nÀringsverksamheten oavsett om de anvÀnts privat eller inte. Ett problem som har uppstÄtt Àr om beskattning av förmÄner för Àgare i fÄmansföretag ska beskattas utifrÄn dispositionsrÀtten eller det faktiska nyttjandet. Vad kan Àgaren göra för att undgÄ beskattning? Bör en harmoniserad beskattning utarbetas som Àr bra för företag av olika bolagsformer, SKV och domstolarna?Syftet med uppsatsen har varit att försöka klargöra nÀr en delÀgare i ett fÄmansföretag presumeras ha dispositionsrÀtt och om Àgarna dÀrmed ska förmÄnsbeskattas. För att uppfylla syftet har vi studerat ett antal rÀttsfall som behandlar problematiken kring detta.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen anvÀndes i praktiken och hur beslutsprocessen pÄverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgÄngspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett mÄlstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stÀmma in pÄ deltagarna, var sedan ett bekvÀmlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat pÄ fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre mÀn och tvÄ kvinnor frÄn varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrÄn en konstruerad intervjumall, varpÄ resultaten analyserades med inspiration frÄn analysmetoden tematisk analys.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.