Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Offentliga sektorn i Sverige skulle, enligt en rapport från Europeiska centralbankssystemet (ECBS) 2003, kunna hålla samma kvalitet med bara hälften av resurserna. Det behövs därför nya sätt som kan öka värdet och minska kostnaderna i offentliga verksamheter i Sverige. Innovativa processerföreslås vara en möjlighet till att hitta nya arbetssätt för en effektivare offentlig sektor. I studien undersöks innovationsprocessen i ett offentligt bolag i syfte att ge förslag på arbetssätt som kan effektivisera bolagets innovationsprocesser. Följande frågeställningar vägledde studien: Vad kännetecknar effektiva innovationsprocesser? Hur kan effektiva innovationsprocesser tillföra värde för ett offentligt bolag? Hur kan Bolaget AB arbeta för effektivare innovationsprocesser i sin verksamhet?Syftet med studien är att ta fram förslag på arbetssätt för effektivare innovationsprocesser i Bolaget AB: s verksamhet.I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med totalt fyra personer.

The purpose with this essay is to examine if the Swedish government?s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform.Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform.

Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.

För att minska det finansiella gapet spelar riskkapitalmarknaden en stor roll. De aktörer som studerats mest är riskkapitalbolag. Företagsänglar har däremot nyligen identifierats och därför inte studerats i samma utsträckning. När en aktör investerar i ett portföljföretag är exit, det vill säga realiseringen av portföljföretaget en viktig del. Som grund till en jämförelse mellan företagsänglars och riskkapitalbolags exitstrategier undersöks i denna uppsats hur företagsänglars exit analyseras, planeras och genomförs.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Med företagets kapitalstruktur avses den mix av eget kapital och skulder som används för att finansiera företagets tillgångar. En faktor som anses påverka valet av kapitalstruktur är den typ av tillgångar som företaget har. En hög andel immateriella tillgångar är förknippade med en lägre skuldsättningsgrad. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan andelen bokförda immateriella tillgångar och skuldsättningsgraden hos svenska börsnoterade företag i IT-branschen. Ett delsyfte är undersöka om det finns något samband mellan affärsrisken samt företagens storlek och skuldsättningsgraden.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning.År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning.