Under de senaste decennierna har det visat sig vara en utmaning för offentliga organisationer att anpassa sig till förÀnderliga marknader. Syftet med studien Àr att undersöka hur en offentlig organisation uppfattar olika intressenters pÄverkan pÄ organisationens arbete med att anpassa sig till förÀndringar pÄ marknaden. Studien realiseras genom en fallstudie pÄ Systembolaget och deras anpassningsarbete gÀllande en ny sortimentsmodell. Uppsatsen fokuserar pÄ organisationens uppfattning om intressenternas pÄverkan och datainsamlingen utgjordes primÀrt av intervjuer med fem experter inom organisationen. Resultatet av studien ger stöd för att offentliga organisationer har ett stort fokus pÄ att vinna legitimitet i sitt anpassningsarbete.

FrÄn att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom frÀmst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergÄtt till att ses som en grund för affÀrerna. Samtidigtkarakteriseras mÄnga organisationers IS/IT miljöer av lÄg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom bÄde privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. DÄ det rÄder en informationsbrist kring vad som pÄverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primÀra syfte att bidratill att skapa en ökad förstÄelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundÀrt syftevar Àven att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större pÄverkan Àn andravid dessa beslut och om dessa kategoriers pÄverkan skiljer sig Ät mellan privat och offentligsektor.

Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

Open Innovation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt som innebÀr att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgÄr ifrÄn ett kvalitativt perspektiv dÀr relevanta teorier hÀmtats ifrÄn tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som bestÄr av en omvÀrldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom omrÄdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process Àr viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. UtifrÄn studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika omrÄdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillÀmpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hÀmtas frÄn Open Innovation-processer Àr den viktigaste delen i processen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Det finns vissa svÄrigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor dÄ produkten och kunden skiljer sig frÄn den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, dÄ de ocksÄ Àr delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumÀrke, utan mÄste ocksÄ betraktas som interna medarbetare. SvÄrigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor Àr dessutom att offentliga organisationer mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd olika vÀrden.Vi har studerat hur olika vÀrden inom BorÄs Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlÀgga kommunikationen för att se hur BorÄs Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pÄgÄende satsningar pÄ det textila klustret Textile Fashion Center.

Studier har visat att Àldre personer i behov av vÄrd ökar vilket kan leda till att vÄrdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohÀlsa hos personalen. UtifrÄn Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs pÄ en arbetsplats. EnkÀter delades ut i samarbete med enhetschefer pÄ de bÄda Àldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjÀnster, som mÄste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjÀnstekoncessioner. EU-rÀttens inslag pÄ upphandlingsrÀttens omrÄde Àr ocksÄ nÄgot som förklaras, vilket gör bÄde EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det Àr rÀttssÀkerheten som undersöks hos tjÀnstekoncessioner redogörs Àven vad som avses i allmÀnhet med rÀttssÀkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rÀttsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvÀrdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjÀnstekoncessioner fÄr inte innebÀra inskrÀnkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Tordyveln flög i skymningen Àr ett konstnÀrligt arbete dÀr kollektionsarbetet stÄr i fokus. I arbetet undersöks skillnader mellan textil producerad för offentlig miljö och textil producerad för privat miljö. Det handlar till exempel om vilka krav som stÀlls och hur mönster och fÀrgkombinationer skiljer dem Ät. Kollektionen Tordyveln flög i skymningen bestÄr av textila mönster för offentlig miljö dÀr handens nÀrvaro och det mÄleriska uttrycket Àr genomgÄende. Olika rytm, olika material och skalor bidrar till en levande och lekfull kollektion.

Public procurement in Sweden is regulated by the Act on Public Procure­ment (lagen om offentlig upphandling, LOU, in Swedish). The Public procurement in Sweden stands every year approximately for 500 bil­lion Swedish crowns of the taxpayers? money. It is therefore im­portant that the money is spent in the best possible way. The focus in this study is set on the relationship between the small- and medium sized building entrepreneurs and the government.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.

Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..

Bakgrund och problem: Offentlig sektor beskrivs som en sektor som mÄsteeffektiviseras och bidra till att skapa mervÀrde i samhÀllet. Det Àr Àven en sektorsom mÄste arbete mer kundorienterat och ha ett högt förtroende i samhÀllet. Ommedborgarna inte Àr nöjda med vad offentlig sektor kan erbjuda, kan deifrÄgasÀtta hur skattemedlen anvÀnds. MÄnga organisationer upplever att det ÀrsvÄrt att möte de olika samhÀllskraven med begrÀnsade resurser. En som harlyckats Àr Skatteverket, som fallstudien kommer att belysa.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga hur Skatteverket har lyckats med sinframgÄngsrika utveckling mot kundorientering och belysa deras viktigasteframgÄngsfaktorer.AvgrÀnsningar: Studien Àr avgrÀnsad till Skatteverkets interna förÀndringarsom har bidragit framgÄngsrikt mot kundorientering.Metod: Den Empiriska delen bygger pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄnSkatteverket.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..