Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande på världshandeln. EU: s 25 medlemsstater är alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen är det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut på jordbruksområdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus på jordbruksfrågor som denna förhandlingsrunda innebär. Jag kommer att ingående behandla de EG-rättsliga förutsättningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhållanden som denna kompetensfördelning resulterar i. Målet med uppsatsen är att så långt det är möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrån det juridiska regelverk och de rättsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristående offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag där toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lättnaden av att hitta en toalett i tid, utan även av att hitta en fin toalett..

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.

Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehåller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på hur kontraktstilldelning, så kallade avrop, ska göras utifrån denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen är sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rättsläget kring detta ämne är relativt outrett samt att klargöranden på detta område är av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en så kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem från varandra. Huvudföremålet för uppsatsen är begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rättsläget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rättsfall där denna avropsmodell har tillämpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning är en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar är alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det är tillåtet att använda andra fördelningsnycklar än rangordning i ramavtal med alla villkor fastställda och det finns även ett behov, pga.

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to José Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and Jürgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied.