Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstågen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron på Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid får sin legitimitet genom tron på demokratin.För besvara våra frågeställningar har vi använt oss av litteratur, tidningsartiklar och källor på Internet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begränsa oss till Internetkällor med så god trovärdighet som möjligt. Den litteratur vi använt oss av är skriven av välkända författare.Resultatet visar att den mest framträdande likheten är att båda krig har använt sig av samma argument för att legitimera kriget. Där USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stärka påvemakten samt återta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande är väldigt viktigt i krig.

Genom att på ett systematiskt sätt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vårdverksamheten generera ettstörre mervärde i investeringen. Vi har genom vår studie sett en brist vad detgäller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta område vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgränsat till att hålla oss inom radiologin,främst inom Västra Götalandsregionen. Vår studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vårdverksamhet.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

In this master thesis, I investigate four Public Librarys´ program activities. The purpose is to explore what the library program activities contribute to as a part of a well functioning democracy. The theoretical points, I have brought from political science. I assume three different ideals of democracy; electoral democracy, participation democracy and deliberative democracy. All have different views on what can be characterized by a well-functioning democracy.My empirical material consists of library program guides, the libraries´ target documents and interviews with staff at the libraries who work with or have overall responsibility for program activities in their respective libraries.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Studien fokuserar på utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet är att undersöka hur elever, föräldrar och lärare uppfattar utvecklingssamtalet, när det gäller samtalets demokratiska lärandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkäter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av föräldrar och lärare. En genomgång av styrdokumentens olika krav och mål visar att demokrati, kommunikation och lärande är särskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) ? sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar.

Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spänner över ett brett spektra av eventuella händelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor är idag inte längre nog, också miljöhot, terrorism och IT bör tas med i beräkningarna. På samma gång hoten förändrats har samhällsstrukturen omstöpts vad gäller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfären.I denna uppsats vill vi ta reda på vilka förutsättningarna är för att uppnå god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter från två svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

I denna uppsats har de Svenska medborgarnas inställning i frågan om privatisering av offentlig sektor undersökts. Vi har försökt fastställa om det är inkomst eller politisk ideologi som är den avgörande faktorn när man tar ställning i denna fråga. Vidare har vi tittat på hur dessa båda faktorer förhåller sig till olika sociologiska teoriers beskrivning av vår samtid. För att undersöka detta har en kvantitativ metod och analys använts. Data som har använts kommer från en undersökning gjord av Stefan Svallfors och Jonas Edlund; Umeå universitet.Resultatet visar att de Svenska medborgarna är emot en privatisering av den offentliga sektorn, och att högerblockets väljare inte delar högerpartiernas ståndpunkt i denna fråga.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.