Den lärdom vi har fått är att det finns svårigheter att använda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de är utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förståelse för de svårigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet..

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..

Det här examensarbetet grundar sig i en gemensam fascination för hur ljus och mönster i samverkan kan förändra upplevelsen av ett rum eller skapa nya rumsligheter. Det handlar om att med traditionellt screentryck och tillägg av ljus hitta nya sätt att arbeta med och förnya användningen av mönstrad textil i offentlig miljö.Resultatet av arbetet är Light Spaces ? ett koncept för mönster och belysning i offentlig miljö där perspektiv förskjuts, linjer får en mening de inte först hade och nya rumsligheter skapas. I korridorer, öppna ytor och mötesplatser ger perspektiven i mönstren ? i samverkan med ljuset ? upphov till nya upplevelser och nya rum i rummen.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

Denna kandidatuppsats i informatik behandlar användningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har ställt sig frågan vilken påverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som ställs i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen på offentliga arkiv och vad syftet är med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frågeställningarna gjordes en studie på fyra skånska kommuner där personer som på olika sätt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder på att de digitala arkivsystemens främsta påverkan är en ökad tillgänglighet till det arkiverade materialet. Handläggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehåller har fått nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Ett hot mot informationssäkerheten i datorbaserade system kan vara att användarna har ett lågt säkerhetsmedvetande. För att kunna upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i informationssäkerhet så krävs det kunskap. Det är viktigt att ledningen tydligt visar sin inriktning i form av en IT- säkerhetspolicy. Ledningen bör utbilda sina användare i informationssäkerhet så att de kan hantera och följa de administrativa och logiska skydd som är nödvändiga för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande. Vi har i denna uppsats undersökt om offentlig sektor kan nå sitt mål med den säkerhetspolicy och utbildning i informationssäkerhet som ges till de anställda.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kännetecknar ett framgångsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus på systemupplägg för anbudsläggare och upplevelse av användarvänlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet är de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgångsrikt e-auktionssystem. Studien påvisar även en relation mellan ett framgångsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Lagen (1992:1528) om Offentlig Upphandling [LOU] 1 kap. 4 § är en viktig paragraf som all offentlig upphandling skall genomsyras av. Ett korrekt uppfört förfrågningsunderlag skall vara tydligt och precist utformat. En leverantör skall i förfrågningsunderlaget inneha den information som är nödvändig för att kunna ge ett anbud. Har den upphandlande enheten utformat skall-krav och bör-krav i förfrågningsunderlaget så skall de uppställda skall-kraven vara uppfyllda.

Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att välja ett av två direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lägst pris. Tidigare studier visar på att många anser det lättare att gå efter direktivet om lägst pris då det ekonomiskt mest fördelaktiga måste motiveras utifrån flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sätta ett kvantitativt mervärde på krav för IT-systemet för att på så sätt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. Forskningsfrågan har studerats genom en dokumentstudie på Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som är uppdelad i fem separata upphandlingar.

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen. Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri.