Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ?Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011? med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett chefsperspektiv undersöka hur beslutsprocessen i ett delat ledarskap inom sjukvården kan se ut, hur cheferna samverkar med varandra gällande beslut och vilken betydelse det delade ledarskapet har för chefernas sätt att hantera olika typer av beslut. Målet är således inte att generalisera till samtliga chefer i ett delat ledarskap, utan att ge exempel på hur chefer i ett delat ledarskap inom sjukvården går tillväga när de hanterar olika typer av beslut. Ett delat ledarskap definieras i denna studie som när två eller fler chefer delar samma chefsposition och är hierarkiskt likställda. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med fem chefspar som arbetar som första linjens chefer på två större sjukhus i Sverige. Samtliga intervjuer har ägt rum under hösten 2014.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för fotbollens komplexitet och att närma sig en modell för hur man på ett mer objektivt sätt kan analysera avslut. Vi har använt oss av videoobservationer på 25 av MFF:s matcher i allsvenskan 2006. Med hjälp av tidigare forskning har vi tagit fram ett analysformulär för avsluten och ett för hörnorna. Dessa består av elva respektive tio faktorer som används för att beskriva varje avslut respektive hörna. MFF har 341 avslut och gör 42 mål. Mer än tre fjärdedelar av avsluten kommer efter anfall med tre eller färre passningar. Avslutaren använder sig av ett tillslag i lite mer än hälften av alla avslut och vid 74 % av målen.

Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa.

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande.

Augusti är en händelserik månad. Den innehåller många olika händelser, några sorgliga exempelvis slutet på sommaren, slutet på semestern mm. Den har också en hel del positiva inslag, exempelvis kräftpremiär och skatteåterbäring. Det vill säga om nu inte Johan Wahlström i sina reklamfilmer fått oss att ansöka om e-legitimation och att vi därmed får skattepengarna till midsommar. Men är verkligen alla deklarationer korrekta? Hur granskas dessa hos Skatteverket? Vad händer om det är något fel? Kan man ändra ett beslut i efterhand? I så fall, hur går det till?Denna uppsats fokuserar på vad som händer om det är fel i deklarationen och i vilka fall som Skatteverket i efterhand kan ändra ett redan tagit beslut.

Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan.Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring?Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring.Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang.

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen..

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.