BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebär att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvårdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vård och behandling. Föräldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa är bland annat att känna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrar är andra behov som måste tillgodoses. Detta bidrar till att föräldrarna känner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gällande beslut.

I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slår HD fast att beslut om skattetillägg och åtal för skattebrott som grundar sig på samma oriktiga uppgift utgör dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Det förändrade rättsläget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekommer otillåten dubbelbestraffning även på andra rättsområden. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida så är fallet. Jag har därför undersökt en rad rättsområden där både administrativa sanktioner och straff för brott förekommer, och där jag således har bedömt att det finns en risk för dubbelbestraffning.

Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga häktningstid. Huruvida en häktningstid varit skälig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis där frågan om skälig häktningstid prövats. Den övergripande frågeställningen har under uppsatsen varit om svenska häktningstider är skäliga mot bakgrund av Europakonventionens bestämmelser. För att bemöta frågan har en rättsdogmatisk metod används där både beslut från JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lämplig juridisk litteratur. Utöver det har rättsfall från Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frågan.

Underhållsdokumentationen som arkiveras av underhållsorganisationer är kopior på originaldokument som kunder/operatörer måste spara. Eftersom arkiveringstiden ofta sträcker sig längre än kravet som är 3 år, medför detta att arkivet tar stor fysisk plats. Tillsammans med tidskrävande handläggning kan detta leda till förseningar för dokumentationen att nå arkivet. Detta medför att handläggare eller andra som vill få tillgång till dokumentationen inte ges den möjligheten. Genom att se till att dokumentationen sparas digitalt efter utförd release kommer dokumentationens tillgänglighet att öka, eftersom fler kommer att kunna granska dokumentationen.Genom att undersöka vad som krävs för att skanna in och OCR-konvertera dokumentationen kunde ett enkelt förslag redovisas.

Syftet med undersökningen var att visa känslors inverkan på fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer på olika nivåer, deltog i denna enkätstudie. Första delen av enkäten gick ut på att testa om och hur människor reagerade känslomässigt på beslut som hade orättvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika känsloadjektiv på en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orättvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan två individer, på skattningar av negativa känslor samt en negativ effekt av orättvisa på skattningar av positiva känslor.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

I många svenska koncerner har beslut tagits om att bilda självständiga enheter med lokal beslutsrätt. Ett internprissystem är nödvändigt när de enskilda enheterna utför internprestationer åt varandra. Beräkning och fastställande av internpriset sker med hjälp av olika metoder. De metoder som företaget har att välja mellan är främst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende på vilket syfte företaget vill uppnå med internprissystemet styr valet av metod.

Försvarsbesluten får direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation är en sådan effekt. Denna uppsats tar upp ämnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att påverka försvarsbesluten och i dess förlägning den egna verksamheten. Genom att studera två försvarsbeslutsprocesser och särkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förändringar i inflytandet över dessa beslut framträda. Studien görs genom att spåra vilka utredningar som låg låg till grund för besluten och i dessa mäta olika grader av inflytande.

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring..

 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår? .

Medlemmar i kooperativa företag är både ägare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, då styrelsen måste ta hänsyn till båda dessa roller. Det är därför av stor vikt att styrelsen känner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, då besluten inte enbart ska syfta till att ge så stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskår. Detta gäller även Södra Skogsägarna.

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handläggares bedömningar och beslutsfattande av hjälpinsatser till personer med förvärvade hjärnskador. Uppsatsen bygger på fokusgruppssamtal med LSS-handläggare och LASS-handläggare kring två vinjetter. Tolkningsarbetet är baserat på idéer hämtade från Grounded theory. Studiens syfte är att utforska hur LASS- handläggare vid försäkringskassor och LSS-handläggare i kommuner går till väga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjärnskador. Analysen tyder på att bedömningsprocessen och beslutsfattandet präglas av osäkerhet och att handläggarna främst är upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i läkarintyg eller andra utlåtanden.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.