Blåsljud är vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blåsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blåsljud är komplex. Den mest grundläggande faktorn är ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjärtat.

Enligt § 20 i skogsvårdslagen (1979:429) skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd då en föryngringsavverkning med efterföljande åtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg skall ske inom åretruntmarkema1. Skogsägare som är FSC­ certifierade2 skall inom hela renskötsel området, enligt FSC-standard, bereda berörd sameby tillfälle till samråd om skogsvårdsåtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg och där visa den hänsyn som följer av skogsvårdslagen. Idag sker samråd mellan rennäring och skogsbruk i varierande omfattning och med varierande resultat som följd. Då en skogsägare skickar en ansökan till skogsvårdsstyrelsen om tillstånd för avverkning, skall berörd sameby, enligt lag, ha beretts tillfälle till samråd och därmed skall tillhörande samrådsprotokoll bifogas tillståndsansökan. Vid en vanlig avverkningsanmälan är det frivilligt men storskogsbruket bifogar ofta samrådsprotokoll ändå.

Den hårdare ekonomiska verkligheten ställer nya krav på näringslivet. Effektiviseringen av hushållning med knappa resurser i en alltmer föränderlig omvärld är ett aktuellt tema inom alla områden såsom privata som offentliga verksamheter. Den här uppsatsen är ett försök att belysa tillämpningen av nättverksorganisationsform som en effektivare samarbetsform mellan organisationer i en ostabil ekonomisk miljö. I uppsatsen användes ett tolkande synsätt som är typiskt för ontologisk inriktning konstruktionism. En kvalitativ forskningsmetod i kombination med ett abduktivt arbetssätt passar till den ontologiska inriktningen. Primärdata samlades genom fem intervjuer med nyckelpersoner som hade ansvar för vissa områden i ett tvärsektoriellt projekt i en kommun.

I denna uppsats har skilsmässomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stått i fokus. Syftet har varit att utifrån tre övergripande frågeställningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhällets då rådande äktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktär. Här, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrån dessa perspektiv, och även jämföras med det rådande forskningsläget.1800-talets äktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska läran gjort bestående intryck påsamhällets styrande elit, såväl inom den världsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en sträng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skärptes ytterligare och sedlighetsbrott bekämpades med hård hand från den kyrkliga överheten.

Globaliseringen som ständigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli påverka de av kulturella interaktionerna på platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig på en destination så ökar även de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns på platsen.Forskning som är inriktad på enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anställda i organisationer, de människor som kommer ifrån olika kulturer och som kämpar för att förstå likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör ändra sin "makeup" till en med mångkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nå konkurrensfördelar beror på andra grundläggande orsaker. När världen krymper genom globalisering och allt fler människor bor och arbetar i andra länder så ökar kontakten med människor som kommer ifrån mycket diversifierade ursprung.En förbättring och hantering av människor med olika kulturella ursprung kräver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas så effektivt som möjligt som företag.

För närvarande råder en Oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Sammanfattning I dagsläget är Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillämpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillämpa undantaget enligt EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka åtgärder som krävs för ett avskaffande av revisionsplikten för de små aktiebolagen. Det före detta justitierådet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de små och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklån.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

De senaste årens skandaler gällande enorma bonusar och fallskärmar till företagsledningar har orsakat ramaskri bland allmänheten. Detta har lett till mer forskning kring företagsstyrning och kompensationsstrukturer,där forskare ställer sig frågorna; Vad är det bästa incitamentsystemet? Hur motiverar man en verkställande direktör att arbeta i aktieägarnas intresse, samt hur påverkar olika incitament företagens risktagande? Detta är alltsåett mycket omdiskuterat ämnemed många olika åsikter, och där det inte finns ett allmänt vedertaget svar på dessa frågor. De vanligaste påståendena är att aktier som incitament får ledningen att minska sin riskexponering och därmed öka de utförda hedgingaktiviteterna, medan ett optionsinnehav får dessaatt vilja öka risken företagetutsätts för.Det finns också forskare som påstår att finansiella incitament inte har någon inverkan på ledningens val av hedgingintensitet, och att detta styrs av andra faktorer inom ett företags struktur. Av dessa skiljaktigheter fann vi ett intresse att studera hur dessa variabler ser ut inom en branch som är väldigt utsatt för risker, och där hedging anses vara av extra stor vikt, nämligen oljebranchen.I denna studie har vi därför valt att undersöka 51 företag verksamma inom oljeindustrin och som alla är registrerade på den amerikanska börsen.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Utgångspunkten i svensk aktiebolagsrätt är att styrelsens förvaltningsrätt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla åtgärder som inte är i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremål eller inkräktar på stämmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att på detta sätt ange styrelsens förvaltningsrätt negativt är att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för gränsdragningsproblem. Tydlighet avseende gränserna för styrelsens förvaltningsrätt förutsätter emellertid att osäkerhet inte föreligger beträffande omfattningen av stämmans exklusiva kompetens.Utgångspunkten i denna uppsats är att de bestämmelser som anger stämmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det är dock omdebatterat om motsatstolkning är en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en Oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.