En expansion av grönytor i urbana och semiurbana miljöer skedde under 1960- och 1980-talet och pågår fortfarande i takt med att städer breder ut sig. Den kraftiga expansionen har inneburit ett ökat skötselbehov som ofta ska tillgodoses med samma budget som innan. Detta har lett till att många gräsytor idag lider av en eftersatt skötsel. Nya tillvägagångssätt söks för att minska kostnader och för att göra tidsbesparingar beträffande grässkötseln, vilken idag står för ca 20-25 % av de kommunala förvaltningarnas skötselbudget. Andelen ängsmark utgör endast 3 % av den totala parkmarken i svenska kommuner och är idag vår mest hotade naturtyp. I föreliggande arbete undersöks ängens betydelse i urbana och semiurbana miljöer.

Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Med utgångspunkt att lärare upplever elevers läsförståelse som svår att bedöma är syftet med denna studie att konkretisera det komplexa begreppet läsförståelse. Jag har tagit hjälp av läsförståelseforskning för att kunna återge en samlad bild av begreppet läsförståelse. Ett andra syfte är att försöka se hur begreppet läsförståelse förhåller sig till litterär analys och tolkning. Genom att ställa läsförståelseforskningens definition av läsförståelse mot en berättande text försöker jag förstå vad begreppet betyder och innebär i praktiken. För att kunna göra detta har jag utfört en litteraturanalys samt konstruerat ett läsförståelsetest på den berättande texten.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik. Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka möjliga påverkansfaktorer till varför en mindre friskola ärunderrepresenterad av elever med utländsk bakgrund. För att uppnå syftet ställs tvåfrågeställningar; (1) Vilka förklaringar ger elever med utländsk bakgrund som inte studerar påskolan till varför de inte valt att studera vid skolan? (2) Vilka förklaringar ger elever med utländskbakgrund som studerar på skolan till varför de har valt att studera vid skolan?För att svara på dessa frågor genomförs dels en litteraturstudie, dels en mindre kvantitativenkätundersökning samt en mindre kvalitativ intervjuundersökning. I litteraturstudien går jagigenom olika påverkansfaktorer till den idag påfallande ökande etniska skolsegregationen samtden teori som ligger till grund för analysen av mina två mindre studier.Resultatet visar att det inte finns något entydigt sätt att förklara friskolans brisande mångkultur.Utifrån litteraturstudien samt uppsatsens två mindre studier konstaterar jag att det åtminstonefinns tre påverkansfaktorer till skolans bristande mångkultur. (I) Staden har en påfallande etniskboendesegregation, som påverkar skolornas elevsammansättning, (II) Kompisrelationer är viktigaför skolungdomar vid deras skolval och (III) Skolans information är bristfällig, både om självaskolvalet och om skolans arbetssätt.

Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus.Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker. Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd ? landsbygd, Morlanda ? kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande.

Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad har inte undgått många. Det är dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förändrats, utan länge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvätta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket härstammar från stadens rika och mångsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stärka det. Men staden, liksom andra städer i världen, har flera områden som väntar på stadsförnyelse och i denna väntan står tomma och oanvända.

Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

Sammanfattning Helsingborg är i behov av att växa. Detta beror bl.a. på dess geografiska placering i centrum av Öresundsregionen. Som en av de större städerna i denna till innehållet växande landsdel är framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspås befolkningsantalet fortsätta stiga och behoven öka.