The aim of this thesis is to identify and analyse the antagonism between conservation and development which occurs in historical towns.The base of the study is theories in destination development and cultural heritage tourism in historical towns as well as the consequences expressed in these theories concerning conservation and development. The standpoint was that an empiric study needed to complement the theory. This filed study took place in Dubrovnik in Croatia. The thesis identifies the antagonism between conservation and development based on the theoretical research. Moreover the study adds a perspective to the research through the identification of further dimensions of this antagonism.

En god och fungerande stadsdel utanför stadskärnan kräver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och därför ställs höga krav på planeringen. En ny stadsdel måste möta sin omgivning och ses utifrån staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhålla sig till omgivande områden, landskapet samt stadskärnan och ta till vara på deras kvalitéer. Det nya området måste också tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Denna uppsats är resultatet av en undersökning av två kulturevenemang, Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. År 2009 arrangerades dessa kulturevenemang med en veckas mellanrum och visar vad respektive stad har att erbjuda inom kulur. Vi ville undersöka hur dessa evenemang skiljer sig åt och hur de används som marknadsföringsverktyg för de aktörer som deltar i evenemangen och även för städerna.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera på vilket sätt två kulturevenemang i två städer kan skilja sig åt. De evenemang vi kommer att undersöka är Kulturnatten i Norrköping och City Art Link i Linköping. Vi kommer genom intervjuer att undersöka hur evenemangen fungerar och används.

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år.

Det finns idag en påtaglig bostadsbrist i Stockholmsområdet och detta samtidigt som regionen förväntas få en kraftig inflyttning de kommande tjugo åren. Krav finns på kommunerna att friställa byggbar mark för ny bostadsbebyggelse. Detta arbete konkritiserar problemet genom en fallstudie av gammal industrimark som snart kommer att friställas för bostads- och verksamhetsbebyggelse. Fallstudien görs på Bergs oljehamn i Nacka kommun. Under det senaste decenniet har nyexploatering av hamnmark skett nationellt i Sverige liktväl som regionalt i Stockholmsregionen. När staden växer uppstår behov av centralt belägen mark för nyexploatering, där hamnarnas tidigare perifera läge nu blivit centralt belägna. Arbetet har undersökt förhållandet mellan typologi och de specifika kvalitéer de för med sig och hjälper till att förstärka på platsen.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.