Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Den latinamerikanska befrielseteologin är en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta människor i latinamerika. Denna rörelse uppstod på grund av sociola orättvisor, fattigdom och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.Därför, från ett pedagogiskt perspektiv, är det en intressant fråga om denna teologi är representerad i läroböcker i religionsämnet. Syftet med denna studie är att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin är presenterad i läroböckerna.Denna forskning bygger på fem läroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frågor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade läroböckerna, men mämns inte vid namn i de två senast skrivna.   .

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering.

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Hur upplever människor olika färger? Påverkas människan avomgivningens färgsättning? Kan färgteorier vara till hjälp vidfärgsättning av ett stadsrum?Utifrån främst litteraturstudier beskriver den härkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har färgsatt fasader istäderna i Sverige, och hur människor utifrån teorier ochundersökningar tros uppleva och påverkas av färgsättningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fått ta upp stor del av arbetet dåhan forskat mycket om färgperception och gjort en färgatlas utifrånmänniskors upplevelse av färg.Färgsättning i staden måste ta hänsyn till en mängd olikafaktorer. Genom att titta på hur staden har förändrats det senasteårhundradet kan vi medvetet välja om vi vill ta hänsyn till och skapaen färgsättning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess färgsättning. Vissa färger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafärger utmärker sig och skapar en stor komplexitet.

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..

Några stadier i utvecklingen för waterfrontområden kan identifieras; strategiskuppväxt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta är förändringar iekonomiska förhållanden och ny teknologisk utveckling de primära krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra världskriget flyttar industri,transportanläggningar och hamnar bort från centrala stadslägen. Denna flytt är oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nära stadenskärna frigörs och kan då omvandlas till andra ändamål. I processen för att förändrawaterfrontområden måste flera olika flöden samverka, däribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillväxt men också som en barriär som skaparavstånd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhållen stad.Syftet med denna uppsats är att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontområden och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvå waterfrontprojekt i två städer i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.

Temporära/tillfälliga platser eller aktiviteteranvänds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén är att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsområden somännu inte blivit en del av stadens nätverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. Projektområdetär beläget i södra centrala Helsingborg, på markmed både verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tävlingenImagine Helsingborg 2008.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.