Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

En säker bakteriediagnostik kräver en korrekt provtagningsteknik, ett lämpligt transportsätt och rätt odlingsteknik. På grund av centralisering av verksamheter och ekonomiska begräsningar, är transport av prover till mikrobiologilaboratorium mycket vanligt. Detta medför behov av ett transportmedium som håller känsliga bakterier vid liv under långa transport- och förvaringstider. Dessutom skall transportrören klara av maskinell utodling som kräver ett vätskebaserat provtagningsmedium. Denna övergång minskar även arbetsbelastning och förbättra ergonomin hos personalen.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som produceras av rapsolja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.

Problemdiskussion: Barn har idag allt mindre vardagskontakt med sina föräldrar. Gemensamma måltider i familjer har blivit färre och barnen får allt mindre stöd vid läxläsning. I Helsingborgs stad söker sig hundratals barn varje dag till fritidsgårdarna runt om i staden. Dessa fungerar som en mötesplats där barnen kan umgås och ägna sig åt olika aktiviteter. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn och fritidsledare tillsammans arbetar för att skapa värde på fritidsgårdar.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Så som miljön ser ut idag och med de ständiga påminnelserna om farliga koldioxidutsläpp, tyckte vi att det var intressant att Kristianstad Kommun ville ha hjälp att beräkna om det var kommersiellt lönsamt att börja odla bladvass. Vi har genomfört vår uppsats med tanke på att få en överblick över hur den svenska bioenergimarknaden ser ut idag och att också ta fram en kalkyl över de kostnader och intäkter en kommersiell bladvassodling kan generera. För att nå fram till vårt syfte var vi givetvis tvungna att sätta oss in i ämnet, och detta skedde genom en mängd datainsamling av olika slag, litteratur-, rapport-, och artikelstudier samt intervjuer.Vårt insamlade material kunde vi sedan applicera på vår teori. För att vi skulle få något att jämföra med har vi också gjort likadana ekonomiska kalkyler för salix och rörflen. Salix, rörflen och bladvass är tre relativt likvärdiga energigrödor, därför valde vi just dessa för jämförelse.