Mögelkontaminering är ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hållbarhet och minskad säkerhet av livsmedel. Aspergillus niger är ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas därför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av färsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillväxt i livsmedel är att tillsätta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

Salmonellos är en av de viktigaste gastrointestinala infektionerna i världen. Den ger i vanliga fall en okomplicerad gastroenterit hos människor men kan i sällsynta fall spridas i kroppen och leda till allvarlig sjukdom och dödsfall. Bakterien är zoonotisk och då det idag anses att alla reptiler bär på salmonellabakterier är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att få en uppskattning om hur vanlig salmonella är på sällskaps/hobby reptiler och terrarier i svenska hushåll. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten av salmonella hos svenska reptiler och deras miljö samt ta reda på vilka underarter och serovarer som förekommer. Djurägarna kontaktades via olika internetforum för reptilägare och skickade in kloksvabbprov med tops från max en reptil per terrarie samt bottenmaterial från upp till 10 terrarier. Salmonella spp.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.

Forskning visar på att människan missbrukar jordens resurser allt mer. Detta leder till klimatförändringar, översvämningar, torka och utrotning av växter och djurarter. Forskning påvisar att utbildning kan vara nyckeln till förändring samt att det är hos barnen detta arbete bör starta. Vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor kan arbeta med hållbar utveckling samt om det finns några hinder eller möjligheter med detta arbete. Vi vill också undersöka hur Grön Flagg certifierade förskolor arbetar samt hur pedagogerna engagerar barnen i detta.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess.

The prevailing food and energy crisis of the world, due to the declining reserves of fossil energy and a never ending rise of consumption, forces us to look into new fields to supply our energy demand. The boom of bio energy is criticized, as food crops are used to provide biodiesel and ethanol and the volumes are ridiculously small to supply world demand. Algae are one of the world?s oldest life forms and exist in many different phyla, providing a great variety to choose from, for different purposes. Cultivating microalgae offer a way to produce energy at great volumes without competing with food production and at the same time the algae offer a way to use our expensive nutrients in a more efficient way, besides this the algae are carbon dioxide neutral since their carbon source can be supplied by the atmosphere and the additional energy required can be supplied by algal oil or other renewable sources.

Syftet med examensarbetet är att försöka förklara de markfysikaliska egenskaperna hos en sandjord och hur det med hjälp av olika kornstorlek är möjligt att uppnå dessa egenskaper i en odlingsbädd. Sandjordar kan anses som problematiska då de har svårare att behålla fukten i jorden och dessutom är näringsfattiga. Detta gäller såväl artificiella som naturliga sandjordar. Vattnet kan beroende på kornstorlek och tillförsel av mull ha lättare eller svårare att förflytta sig i marken. Detta kan vara avgörande för hur en växt överlever och trivs i en sådan miljö.

Vi har under våren 2013 drivit ett fristående projekt för vårt examensarbete.Med inspiration från kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, på limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushållet och den gemene människan. Vi stöter på vårt problem i vardagen när vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nästa middag och rosmarinen som inte håller tills grillkvällen på fredag. Detta problem gav underlag för vår grundtanke som var att skapa en produkt som förlänger livstiden på färska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus på hela produktcykeln, från inköp av material till återvinning formades en produkt helt olik från vad vi förväntat oss.

Uttern (Lutra lutra), är ett rovdjur som livnär sig mestadels på fisk därmed är en toppkonsument i näringskedjan. Detta gör arten extremt sårbar för miljöföroreningar som bioackumuleras. Under 1950-talet minskade utterpopulationen i Sverige kraftigt både i antal och i distrubution. Från att tidigare ha funnits i hela Sverige, med undantag av Gotland, fanns på 1980-talet utter bara på ett fåtal platser i Sverige. Även i andra delar av Europa minskade uttern dramatiskt i antal, medan populationer på andra platser verkade vara opåverkade.