Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gällande införsel, odling och utsättning av främmande biologiskt material på gennivå. Målet har varit att se hur deras regleringar förhåller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mångfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jämföra dem med varandra och konventionsbestämmelserna. Frihandeln inom EU gör det svårare att, genom tullrestriktioner, begränsa införselrisken av invasiva arter från ett land till ett annat inom EU. De mål som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mångfald till 2010 uppnåddes inte. EU:s reglering är fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av främmande arter.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar ämnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begränsningar det finns med odling i staden. Målet med examensarbetet är att uppnå en större förståelse och kunskap inom detta ämne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som är under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda på hur nyckelpersoner i Malmö från de tre kategorierna; politiker, tjänstemän samt brukare ser på urban odling och dess möjligheter och begränsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmänhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar på att det finns många möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

BAKGRUND: Idag äter många på ett sätt som inte är fördelaktigt för hälsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag är kroniska välfärdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i väst-världen. Livsmedelsverkets kostråd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrän-sad utsträckning. Två tredjedelar äter mindre fisk och skaldjur än kostråden säger och allra minst äter de mellan 18 och 30 år.SYFTE: Ta reda på varför unga vuxna äter så lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna påverka dem att äta mer.METOD: En enkätundersökning med 92 deltagare; kvinnor och män mellan 18 och 30 år med låg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den främsta orsaken till den låga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svårigheter att tillreda dessa livsmedel men också att många inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana från barndomen att äta fisk och skaldjur visade sig också vara betydande orsaker.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för utsättning av fisk i svenskt sötvatten. Frågor som hur tillståndsregleringen ser ut har angripits med en rättsdogmatisk metod. Fokus har varit på fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 områden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. Utsättning av fisk har en lång historia i Sverige, redan på vikingatiden flyttades fisk från ett vattenområde till ett annat.

Odling av fisk sägs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning när fiske inte längre täcker behov och efterfrågan. En önskan från svensk sida att vara med i utvecklingen är tydlig i SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlättas och påskyndas. Jag saknade en strategi för hur det växande vattenbrukslandet ska styras mot att också bli ett hållbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörättsliga regler ska konstrueras för att en växande vattenbruksnäring inte ska medföra en negativ påverkan på naturen.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design22,5 hp, 2014.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

Fiskodling har visat sig påverka den biologiska mångfalden negativt, bl. a genom ökad näringsbelastning och ändrad genetisk uppsättning genom att man avlat den odlade fisken på andra egenskaper än vad som är fördelaktigt i det vilda. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan inplanterad fisk har på invertebratfaunan och därigenom den biologiska mångfalden. Studien är utförd på Hökensåsområdet i Västra Götalands län där det finns ett 20-tal sjöar som ingår i en sportfiskeverksamhet. I studien ingår sju stycken sjöar; fyra som årligen inplanteras med fisk och tre icke-inplanterade.

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

Food and Health Concept center har tillsammans med åtta fiskare från Spiken i Lidköping bildat den Ideella föreningen Vänerprodukter. Siklöjan är en ganska liten fisk som fiskas i sjöar i södra Sverige samt längst Östersjöns kust. I nuläget tar man bara tillvara på siklöjans rom, resten av fiskens resurs går till spillo.Enligt Livsmedelsverket bör vi äta fisk två till tre gånger i veckan. Fisk innehåller omega 3, D- vitamin, selen och jod. Fisk och fiskprodukter kan märkas med KRAV och MSC om de kommer från hållbara bestånd och fiskas med bra fiskemetoder.