The background of this work is the media discussion about the effect of cultivation on peatsoils on greenhouse gas emissions. It has been argued that row sown and intensivelycultivated crops such as carrots are more likely to emit carbon dioxide than for example grassleys. The association KRAV (an association promoting organic farming) shall, from this yearadapt their environmental policy to be more climate smart and have asked the question if thecultivation of some crops is more climate smart than others? Carbon dioxide emissions fromsoil are due to degradation of organic material and the rate is controlled by microbial activity.The microbial activity is determined by a variety of factors such as temperature, soil organicmatter quality and water content. I have measured the carbon dioxide emission from fourdifferent crops at two different farms.

Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling? ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling. .

Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket.Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka.

Syftet med detta projekt var att undersöka om det är möjligt att använda en fungicid vid odling av celler från Oncidium crispum, för att slippa kontaminering av mykorrhizasvamp. Kontaminering från denna sorts svamp har i tidigare försök varit ett stort promlem. I undersökningen användes fungiciden Nystain. Ett första försök gjordes för att testa om Nystatin hade effekt på den aktuella svampen. På näringsmedium fick hyfer från mykorrhizasvampen växa mot ett filterpapper indränkt i Nystatinlösning med olika koncentrationer.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

The Savi?s Warbler (Locustella luscinioides) is a recently established bird species in a few reedy shallow lakes of southern Sweden and has only been found nesting for the last twenty years. Little is known about the species' habitat preferences, breeding biology and demands for specific territory structures at breeding sites in Sweden. Knowledge of a newly established species? habitat requirements is essential to maintain a viable population and design action plans.

Odling av fisk sägs ha en potential att bidra till framtida livsmedelsförsörjning när fiske inte längre täcker behov och efterfrågan. En önskan från svensk sida att vara med i utvecklingen är tydlig i SOU 2009:26 Det växande vattenbrukslandet. Utredningen presenterar strategier för hur en utbyggnad av vattenbruket kan underlättas och påskyndas. Jag saknade en strategi för hur det växande vattenbrukslandet ska styras mot att också bli ett hållbart vattenbruksland. Denna uppsats handlar om hur miljörättsliga regler ska konstrueras för att en växande vattenbruksnäring inte ska medföra en negativ påverkan på naturen.

Bevarande biologisk bekämpning är en bekämpningsstrategi som används för att bevara eller öka mängden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekämpas. En skillnad i jämförelse med andra strategier inom biologisk bekämpning är att inga biologiska bekämpningsorganismer tillförs, i stället främjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering är en metod inom bevarande biologisk bekämpning som bygger på en förändring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbättrad tillgång av nödvändiga resurser så som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och värddjur. Den här litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med två metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger på att inkludera blommande växter i en odling för att skapa en förbättrad tillgång av alternativa födoresurser, så som pollen och nektar, till naturliga fiender.

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.

Projektet grundar sig i grannarnas motvilja till en kontroversiell byggnation vid Högalidsparken. Parker är som regel inte bebyggda och bebyggelse med bostadskaraktär minskar parkens offentlighet. Detta förslag bidrar med att utöka parkens yta och genom att hålla bygghöjden låg, fortfarande bibehålla grannarnas utsikt över parken. I Stockholm råder också brist på utrymmen där flyktig eller säsongsbetonad handel kan ske innomhus, därför innehåller förslaget även en marknad inriktad främst till privatpersoner och små företag..

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt deras olika krav på växtförhållanden. Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begränsade användning. I ett arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.