Vid akut insjuknande eller skada upplever människor starka känslor och trots försök att bemästra situationen behöver de akut hjälp. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelser som patienterna i glesbygd gjort under tiden när de insjuknat akut eller skadat sig och använt sig av landsvägsburen ambulanssjukvård. I studien deltog 14 personer från en kommun i norra Sverige som varit i behov av och nyttjat ambulanssjukvård. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ordagrant ut till text. För att analysera intervjutexterna användes kvalitativ innehållsanalys.

Att befinna sig i ett terminalt skede i livet kan innebära en känsla av oro och ångest inför sjukdomen och döden. Möjligheten att då få tillbringa sin sista tid i hemmiljö med nära och kära kring sig genererar för många en trygghet. Syftet med denna uppsats är att belysa vuxna människors erfarenheter av att i livets slutskede vårdas av anhöriga i hemmiljö. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie där aktuell forskning inom området sammanställts. Databaser som använts för sökningen var PsycINFO, Medline, Cinahl, Elin@kalmar och SweMed+.

Introduktionsprocessen är av stor vikt för den nyanställde och dennes kommande arbete i organisationen. Introduktionen lägger en grund, något att bygga vidare på under sin anställning. Den kan även vara avgörande för hur den nyanställde trivs, vad den presterar och hur länge personen stannar i organisationen. Därför är det intressant att studera denna process mer ingående.Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsledare och avdelningschefer upplever sin introduktion och vilken betydelse introduktionen har för att de ska kunna bedriva ett bra arbete efter att de genomgått den. Studien ska även belysa introduktionens betydelse för att skapa motivation i arbetet samt hur intervjupersonerna upplever att introduktionen bidrar till att skapa en trygghet i deras yrkesroll.

Several studies has identified the locker room experience as a potential deterrent for participation in physical education. Both psychological and physical issues arise due to several factors. Psychological issues include different kinds of verbal and physical violations, comparisons between pupils, feeling of vulnerability along with a stressful schedule. The physical environment can contribute to negative experience for pupils in terms of filthy premises and cold showers. These factors may contribute to higher absentee rates in physical education.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar.

Utvecklingen av informationssamhället har bidragit till att organisationer idag är mer kunskapsberoende. Människor beskrivs som organisationernas viktigaste tillgång och det är företagen som bäst lyckas utnyttja och ta hand om sina anställda som i framtiden kommer att vinna konkurrensfördelar. Ekonomisk ersättning är ett ständigt lockbete för att attrahera och behålla personal i företagen. Däremot kräver dagens högpresterande arbetare mer än ekonomisk trygghet för att stanna i en organisation..

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

BakgrundFokus i barnomsorgen har under senare år skiftat och nu har pedagogiken en större roll i förskolan än tidigare. Detta innebär att pedagoger bör arbeta med barns inlärning. För att ett lärande ska ske behöver barn känna sig trygga vilket lyfts av både nationell och internationell forskning.SyfteSyftet med studien är att belysa pedagogers och psykologers tankar och åsikter kring barnens möjligheter att skapa trygga relationer till pedagoger på förskolan.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie där intervju är redskapet som använts. Fyra pedagoger med lång erfarenhet av arbete på småbarnsavdelning samt en psykolog intervjuades. Genom noggrann analys och bearbetning av det insamlade materialet diskuterades ett resultat fram.ResultatI resultatet framkom det att de yngre barnens vistelsetider har ökat betydligt under senare år.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Syftet med denna kandidatuppsats är att ge en ökad förståelse för ljusets betydelse för att människor ska känna sig trygga i städers offentliga rum efter mörkrets inbrott. Mörkret har alltid skrämt människan och varit en begränsande faktor i det vardagliga livet. Som skydd och för att kunna utnyttja dygnet på bästa sätt har ljus använts i otaliga former genom åren; allt från eld till elektricitet. Det artificiella ljuset har haft en stor betydelse för hur vi idag kan leva våra liv. Trots att dagens städer är fulla av ljus under dygnets mörka timmar finns en otrygghet bland många att röra sig i stadens offentliga rum efter mörkrets inbrott.

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.