Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors perspektiv.

AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrarna i förskolan arbetar för att ta tillvara pÄ och synliggöra matematiktillfÀllena som ges ute. Vi vill ocksÄ undersöka hur lÀrarna i matematiktillfÀllena anvÀnder sig av naturen och de material som finns. Studiens syfte Àr Àven att undersöka om barnen ser och uppfattar nÀr lÀrarna anvÀnder sig av matematik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och gjort intervjuer med fem lÀrare och fem barn pÄ olika förskolor i södra Sverige. VÄrt resultat av studien Àr, utifrÄn vÄr tolkning av den litteratur vi tagit upp och de intervjusvar vi analyserat, att lÀrarna Àr vÀl medvetna om hur de kan arbeta för att synliggöra matematiken bÄde inne och ute.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀnniskans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att fÄ hjÀlp genom tron pÄ Gud eller genom inre styrka, att det finns nÄgon som lyssnar och förstÄr, att det finns andra som Àr sjuka pÄ samma sÀtt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. OmvÄrdnadsinterventioner som kan hjÀlpa mÀnniskan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för mÀnniskan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för mÀnniskan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvÀrld. Kunskap, respekt och förstÄelse för mÀnniskan som har en kronisk sjukdom ansÄgs vara en bas för omvÄrdnadsinterventioner..

Att genomgÄ hysterektomioperation kan för mÄnga kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att kÀnna befrielse och fÄ bÀttre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvÀr, att sakna menstruationen och förmÄgan att föda barn, att fÄ sÀmre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förÀndringar som uppstÄr efter operationen Àr den viktigaste omvÄrdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen Àr ett anvÀndbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Bakgrund: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse. LÄngvarig smÀrta pÄverkar personens livsvÀrld i mÄnga aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smÀrtanalys av lÄngvarig smÀrta kan metoder anvÀndas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smÀrta Àr en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen sjÀlv sÄ bör sjukvÄrden utgÄ frÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever attsmÀrtproblematikens inverkan pÄ livsvÀrlden uppmÀrksammats av sjukvÄrden.Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frÄgor. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och presenterades i resultatet utifrÄn underkategorier och kategorier.Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvÄrden inte tillrÀckligt uppmÀrksammade livsvÀrlden.

Bakgrund: ALS Àr en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp Àr progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden Àr 18 mÄnader. Det finns för nÀrvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebÀr att en mÀngd kÀnslor vÀcks. KÀnsla av oro inför hur livet skall sluta Àr vanligt Àven Ängest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ sjÀlvbiografier.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka pÄ vad de baserar sin bedömning om vad som Àr rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR).Metod: Studien Àr kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor pÄ en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehÄll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, ÄtgÀrder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsÀttningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel.Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF pÄverkades i hög grad av bÄde patienters och kollegors Äsikter, medan ansvarig lÀkare i ringa utstrÀckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att bÄde ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kÀnde, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.

Att plötsligt drabbas av bröstcancer och uppleva att kroppen sviker en, kan medföra en identitetsförlust. Cancersituationen som kvinnor dagligen lever i kan ge upphov till kronisk sorg. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kronisk sorg upplevs av kvinnor med bröstcancer under diagnostisering, behandling och Ären efter. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att plötsligt fÄ ett raderat tidigare jag, att inte ha nÄgon garanti och ihÀrdigt slÄss för livet och att med olika strategier hantera pÄfrestningar och krav.

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo anvÀnde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjÀlp av en kvalitativ textanalys studerade vi de FacebookinlÀgg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. DÀrefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen pÄ Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen pÄ Facebook under krisen.Med hjÀlp av ett analysverktyg baserat pÄ situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade anvÀnt i FacebookinlÀggen.Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade anvÀnt mÄnga olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i FacebookinlÀggen. Resultatet visade ocksÄ att Parken Zoos syfte var att anvÀnda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i sjÀlva verket anvÀnde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation.En slutsats vi kunde dra frÄn studen var att det Àr viktigt för organisationer att vÄrda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frÄgor och kommentarer pÄ sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det Àr viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den..

 Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie betrÀffande Region Hallands förÀndrade förhÄllningssÀtt till arbetsmiljö och företagshÀlsovÄrd i Region Halland med Avdelningen för arbetsmiljö i fokus. Vi fann det intressant att finna ut vilka möjligheter och vilka risker det fanns med detta förÀndrade förhÄllningssÀtt, samt vad fenomenet tillit hade för pÄverkan i förÀndringen. Syfte med studien var att utifrÄn respondenternas berÀttelser, skildra deras upplevelser betrÀffande det förÀndrade förhÄllningssÀttet gentemot arbetsmiljö och företagshÀlsovÄrd inom Region Halland. Det Àr utifrÄn respondenternas syn pÄ arbetsmiljö i allmÀnhet och Avdelningen för arbetsmiljö i synnerhet tillsammans med teorier och de centrala begreppen strategi, ledarskap och tillit som vi har analyserat och tolkat respondenternas upplevelser och dÀrmed skapat en förstÄelse. Studien genomfördes med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom primÀra kÀlldokument, information frÄn Region Hallands hemsida samt sju genomförda kvalitativa intervjuer med förvaltningschefer, personalchefer och fackliga företrÀdare.

LÄngvarig smÀrta Àr en smÀrta som ska ha pÄgÄtt i tre eller sex mÄnader och Àr en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. LÄngvarig smÀrta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svÄrt att förstÄ den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smÀrtan förÀndrar sjÀlvbilden och distanserar det sociala livet, att kÀnna ett behov av stöd som inkrÀktar pÄ oberoendet, att kÀnna att andra inte förstÄr den osynliga smÀrtan, att smÀrtan och kroppen Àr en motstÄndare som man slÄss mot dagligen och att strÀva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Syftet med studien var att utifrÄn intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vÄrden, Sjuksköterskans bemötande samt GlÀdje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glÀdje och tillfredstÀllelse i sitt arbete.