Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Dagligen möts vÄrdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vÄrdrelationen. Inom hÀlso- och sjukvÄrd gÀller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vÄrden, visar att sekretesslagen inte alltid följs nÀr patienter blir inlagda pÄ sjukhus och samtal med vÄrdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vÄrdpersonal nÀr medpatienter fanns pÄ samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra kvinnor och en man, i Äldrarna 30-50 Är, intervjuades.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.

SyfteDenna studie syftar till att undersöka privatpersoners uppfattningar om Rosa Bandet-kampanjen. Den underliggande teorin i studien Àr Stuart Halls encoding/decoding-modell. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr fokusgrupper kombinerat med en kampanjanalys med utgÄngspunkt i Lars Palms synsÀtt om budskapsstrategier. Materialet som studerats Àr fyra olika kampanjmaterial, tvÄ filmer och tvÄ annonser, frÄn Rosa Bandet-kampanjen mellan Är 2011 och 2014. Studien Àr en kvalitativ mottagarstudie, vilket innebÀr att mottagarnas uppfattning och tolkning varit det centrala i undersökningen.ResultatEfter en inkodningsundersökning av Rosa Bandets kampanjmaterial och en avkodningsundersökning genom en fokusgrupp har studien visat att privatpersoners uppfattningar i hög grad stÀmmer överens med hur Rosa Bandet-kampanjen vill uppfattas..

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

En fallstudie med kvalitativ ansats har utförts i syfte att beskriva hur lÄngvarig smÀrta pÄverkar det dagliga livet hos Àldre personer. I dagens samhÀlle lider mÄnga Àldre av lÄngvarig smÀrta som Àr svÄr att bÄde lindra och behandla. SmÀrtan har ofta flera orsaker dÄ Àldre personer mÄnga gÄnger lider av flera olika sjukdomar samtidigt. Under studiens gÄng följdes tvÄ Àldre mÀnniskor under ett flertal intervjuer. Materialet som framkom underintervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Anknytningen underlÀttas mellan barn och förÀldrar om de kan vara tillsammans redan frÄn förlossningen. Teamarbete förbÀttrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vÄrden. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal Àr viktigt för effektiviteten av samvÄrd. Att undersöka personalens förvÀntningar inför ett nytt arbetssÀtt Àr betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vÄrd som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förvÀntningar inför sammanslagning av olika vÄrdavdelningar och att samtidigt införa samvÄrd.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ?Tryggt och vÀlkÀnt eller nytt och osÀkert ? förÀndringsarbetets balansgÄng? som beskrev personalens kÀnslor inför sammanslagningen.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens instÀllning och uppfattning gentemot hÀlsofrÀmjande aktiviteter och hur det som fanns tillgÀngligt pÄ arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lÀrare. I studien anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lÀrare, tre kvinnor frÄn en skola och tvÄ mÀn och en kvinna frÄn en annan skola, intervjuades för att fÄ ta reda pÄ deras instÀllningar och uppfattningar om hÀlsofrÀmjande aktiviteter. Skolorna ligger i SkÄne och erbjuder olika hÀlsofrÀmjande aktiviteter för lÀrarna.

Syftet med studien Àr att redogöra för investerares och kreditgivares tillÀmpning av informationskÀllor i deras praktiska arbete och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för anvÀndningen. Vidare Àr syftet att undersöka vad urvalet beror pÄ. Syftet har uppnÄtts genom en kvalitativ forskningsstrategi dÀr en kvalitativ fallstudie utfördes med induktiv inriktning. Studien bygger pÄ tvÄ intervjuer med vardera av de tvÄ intressentgrupperna, investerare och kreditgivare. TvÄ större företag intervjuades dÀr det ena köper upp företag för expansion och det andra gÄr in som aktiva Àgare för att sedan sÀlja investeringsobjektet.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförÀndring som avsÄg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhÄllen organisation. Man ville ocksÄ att myndigheten skulle prÀglas av helhetssyn för att Ästadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den vÀrdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, vÀlvilja och engagemang. Studiens syfte Àr att beskriva och förstÄ hur en grupp anstÀllda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförÀndringen och implementeringen av vÀrdegrunden. De teoretiska utgÄngspunkter som valts för studien Àr organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och SkÀrvad, Angelöws resonemang om faktorer som frÀmjar/motverkar förÀndringsarbetets framgÄngar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur.

LÀrarare och flersprÄkighet .

Bakgrund: Cirka 50 000 svenskar insjuknar Ärligen i cancer. Cancerbeskedet pÄverkar sÄvÀl den sjukdomsdrabbade som de nÀrstÄende. DÀrför Àr det viktigt att tillrÀckligt kÀnslomÀssigt stöd och information ges Àven till de nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes behov av information och kÀnslomÀssigt stöd dÄ anhörig drabbats av cancer. Metod: Studien bygger pÄ fem artiklar med kvalitativ forskningsansats och tvÄ artiklar med kvantitativ forskningsansats.

Uppsatsens syfte har varit att förstÄ hur samverkan fungerar mellan socialtjÀnst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad tvÄ personer som arbetar pÄ ett stödboende inom socialtjÀnsten respektive inom den psykiatriska öppenvÄrden och deras tvÄ chefer tÀnker om samverkan i den löpande verksamheten. FrÄgestÀllningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de tvÄ verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de tvÄ professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrÄn Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det hÀr fallet ganska bra pÄ marknivÄ.

Syfte: Syftet var att utifrÄn patienters och nÀrstÄendes nerskrivna berÀttelser ta del av deras upplevelser och erfarenheter av lungcancervÄrden samt att utifrÄn dessa berÀttelser identifiera förbÀttringsidéer.Metod: Studien hade en empirisk design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde via idéböcker. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ teman framkom i resultat. Det första temat var: KÀnslor av otrygghet och lidande kopplat till vÄrden, livet och den egna sjukdomen. De tillhörande kategorierna var vÄrdlidande, livslidande och sjukdomslidande.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.