Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus på verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förändring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Då medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag är friskare och piggare i högre ålder har frågan om pensionsåldern åter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett längre arbetsliv. Då detta väckte många negativa reaktioner i media fångades vårt intresse för frågan, särskilt då den genomsnittliga pensionsåldern idag ligger på ca 63 år bland människor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 års ålder.Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre människor kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för äldre människor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna användas av arbetsgivare som är intresserade av att behålla sina äldre anställda samt bidra till vidare forskning runt åldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvärsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att äldre människor, under rätt förutsättningar, kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur musik används i TV-reklam för att förstärka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som använts har hämtats från ett antal skilda områden då ämnet i sin helhet är relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjärnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

Syftet med denna studie var att jämföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och få svar på de ansvarigas uppfattning gällande tillgänglighet och anpassning, då tidigare studier visat på brister gällande dessa områden. Barn med funktionsnedsättning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriärer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmänna platser och byggnader vara tillgängliga för alla år 2016. Metod: En enkätundersökning med mixad metod genomfördes där enkäter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jämfördes genomgående med en studie från 2001.

This master thesis concerns the occupational safetyenvironment at Outokompu Stainless, Avesta Work.The study is of a sociotechnical approach wherehumans are involved and interconnected in the samesystem with technology and organisation. In order toreach the corporation?s goal of zero accidents with losttime injury, the work of improving and maintainoccupational safety and health has to regard behaviourand cultural aspects. The aim of this study is todescribe the safety culture at a specific production unitand research what work which has to be done in orderto change and improve the safety culture at AvestaWork.There are several opportunities for improvementpointed out in this paper and here are some mainresults presented. First and foremost, the concern ofsafety among blue-collar is often secondary due toproduction.

Background: The majority of the occupational accidents and work-related diseases at Swedish workplaces occur due to poor ergonomics during lifts and transportation of objects. The most common consequence of poor ergonomic conditions is low back pain (LBP) and the risk of developing LBP increases as the mechanical loading on the intervertebral disks grows. This study has investigated the biomechanical loading in the low back during two different types of patient lifts. The first lift (lift A) is developed by Modern Arbetsteknik (MA) and the second lift (lift B) is a common lifting technique among care workers. Objectives: The aim of the study was to identify any advantages or disadvantages with MA?s lift, regarding shear and compression forces in the L5/S1 disc.

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att använda aktivitet som mål och medel. Arbetsterapi är grundat på att engagemang i aktivitet är nödvändigt för hälsa och välmående. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte är aktivitetsbaserade. Basal Kroppskännedom? (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet.

Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ?Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?? utgör den beroende variabeln.

The Swedish old-age care will in the near future face an extensive need to recruit enrolled nurses by virtues of the demographical development. The generation born in the 1940s will soon retire, and at the same time the rest of the population is growing older. One thing that becomes more important in how to draw more people to the old-age care, is to understand how the ones who allready work there experience their own worksituation.The purpose of this study was to find out how enrolled nurses from two different generations experienced their own occupational role and make similarities and differences between the two generations experiences visible. The topics of interest in our study are the respondents own thoughts about their education, their worksituation today, what they think of the future and how they believe others regard their work. To fulfill the purpose of our study we used qualitative interviews.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar:Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media?Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension?Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?.

SAMMANFATTNINGLändryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.