Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare i förskola och förskoleklass ser på den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lärande. Frågeställningarna är följande:? Hur anser förskollärarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lärande?? Vilken betydelse anser förskollärarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lärande?? På vilket sätt uttrycker förskollärarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med förskollärare i både förskola och förskoleklass. För att underlätta intervjuerna tog vi hjälp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lärande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det är viktigt att utgå från barnens intressen och behov, när inomhus-miljön utformas.

Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde Observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Vi har i vårt examensarbete försökt fånga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha när de lär ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frågeguide, men vi eftersträvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berätta så mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgångspunkt för vår undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfällen samt hur viktigt de tycker det är att eleverna är tätt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen så att de kan Observera elevens reflektiva förmåga och deras syn på patienterna.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa lektionerna.Frågeställningarna var följande:Blir alla elever sedda på idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att Observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9.ResultatLärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

 I dagens samhälle ökar konkurrensen avsevärt, alltfler butikskedjor och stormarknader etablerar sig på marknaden och de mindre butikerna får kämpa allt hårdare för sin  överlevnad.  Studier  visar  att  34  %  av  butiker  från  den  tätortsnära  landsbygden  har försvunnit  under  de  senaste  femton  åren.  Frågan  är  då  hur  dessa  småbutiker  ska  kunna undvika butiksdöden och konkurrera med de stora jättarna?  Idag  läggs  stort  fokus  på  upplevelsen  och  butiksatmosfären  i  stort.  Genom  att  intervjua  en butikschef  och  konsumenter  och  även  Observera  en  butik  har  vi  kunnat  analysera  den  inre butiksatmosfären för att se hur de fyra sinnena, hörsel, syn, känsel och doft påverkar kunden. Genom att kombinera färger och ljus och använda sig av matchande dofter och musik kan en butik skapa en attraktiv atmosfär för kunden. Studien har visat att konsumenten uppskattar ett samband mellan den inre atmosfären och sortimentet och visar även hur viktigt det är att inte överstimulera  kunden.  Att  atmosfären  har  en  stor  inverkan  på  kunden  kan  tydligt  ses  och likaså  att  det  skulle  kunna  vara  ett  konkurrensmedel  för  mindre  butiker.  Studien  har  även väckt  frågor  och  förslag  till  framtida  studier,  bekvämlighetsfaktorer  som  sittplatser  och toalettbesök    kan    vara    ett    enkelt    medel    för    att    bibehålla    kunderna    i    butiken..

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att Observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva hur förskollärare planerar och stimulerar barns lärande ute på förskolegården, samt vilken roll förskollärare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna på förskolegården. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat sex förskollärare på fyra olika förskolor utan någon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det måste finnas ett syfte med utevistelsen på förskolegården. Det behövs en jämn fördelning av förskollärarens arbetsuppgifter vad gäller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna i studien menar att de även behöver tid för andhämtning, vilket det främst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

Huvudsyftet med studien är att med hjälp av generella teorier inom området samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte är att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsställs på marknaden. Två olika metoder har använts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med småbarnsföräldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde då också Observera hur föräldrarna agerade vid hyllan.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska färdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex påverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa påverkansmekanismer. De påverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, ältande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, Observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tävlande idrottare från idrottsföreningar i sydvästra Sverige. Medelåldern var 22,01 år (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 män.

Denna uppsatas syftade till att Observera och undersöka processer kring läsförståelse i klassrum där lärare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar på vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring läsförståelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfällen. Två klasser vid två olika skolor Observerades. En i årskurs 4 och en i årskurs 5.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet. ? Vad är syftet med läxor? ? Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna? ? Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor? ? Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande? I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, Observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.