Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och Observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

 Syfte och frågeställningarSyftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning?MetodDe metoder som använts i studien var kvalitativa Observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 Observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestämt förändringsarbete på en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som använts är ostrukturerade Observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förändringsarbete. Studien belyser också vad som kan påverka en process utifrån de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik. I resultatet redovisas även viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrån vad som framkommit i studien såsom tid, förväntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra Observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen.

Syftet med detta examensarbete är att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lämplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger på följande frågeställningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan påverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av Observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Syftet med vår studie var att genom en lektionsseie uppbyggd på ett kulturarbetet i temaform undersöka om man kan öka barns förståelse för andra kulturer. Studien har främst genomförts i en år 1 med tjugofem elever. Metoderna vi använt oss av vid detta examensarbete är litteraturstudie, kvalitativ intervju samt en empirisk studie som innehållit ostrukturerade Observationer. Den kvalitativa intervjun bestod av att några utvalda elever fick diskutera öppet utan vägledning kring några bilder, före och efter lektionsserien, som hade anktnytning till kulturarbetet. Resultatet i studien påvisar att kulturarbetet har ökat elevernas kunskaper och förståelse för andra kulturer..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aktiespararna och Amnesty använder sig av årsstämman som ett sätt att påverka beslutsfattandet i företagen. Intressekonflikten som finns mellan NGO: s och företagen uppmärksammas och fokus ligger på samtal mellan dessa två parter under årsstämman. För att lyssna på dessa samtal följde vi med NGO: s på fem årsstämmor. Utifrån Observationer och reflektioner från årsstämmorna redogörs den insamlade empirin som analysen huvudsakligen grundar sig på. I teoridelen presenterar vi en flerfaldig metod som i analysen blir det huvudsakliga verktyget för att förstå interaktionen mellan NGO: s och företagsledningen.

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och Observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning..

Syftet med uppsatsen var att bidra med kunskap om hur Use Cases kan användas och omdet fanns en möjlighet att återanvända dem. Use Cases är ett av de mest användaverktygen för modellering, de beskriver en sekvens av en händelse som inskaffar ettmätbart värde. Use Cases fångar funktionaliteten i olika situationer. Vår studie varkoncentrerad på skillnaden mellan Use Cases så som vi uppfattat Rational UnifiedProcess (RUP) modell jämfört med Telecas återanvändbara Use Cases. Undersökningengjordes på telekomföretaget Teleca.

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, Observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på Observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverkabarns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer ochObservationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga?släppa kontrollen? och låta barnen påverka verksamheten mera..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit Observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång.

Syftet var att undersöka om man genom att sammankoppla samtida historiska händelser på både lokal- och riksplanet i Sverige kan öka förståelsen hos elever att historiska skeenden påverkar samhället och att eleverna kan vara med och bidra till framtidens samhälle. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en femteklass i Kiruna. Vi har i undersöknings-gruppen arbetat med historia på många olika pedagogiska sätt. Undersökningen präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt, mätinstrumenten bestod av enkäter och Observationer. Resultaten visade att eleverna nått kunskaper som i viss mån lett fram till förståelse.