Syfte:Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga:Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och Observationer från empirin.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär Observationer, intervjuer och eget utförande. Genom Observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

Studiens syfte är att få en större förståelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger på Observationer från två avdelningar på två skilda förskolor. Vad kännetecknar barns lekmiljö på två skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsättningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att få svar på studiens frågor används Observationer som metod. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och tar utgångspunkt i barns livsvärld.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kring barnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form av intervjuer och Observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare med inledande Observationer av deras arbetssätt på avdelningen. Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktig process. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och en trygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anser också att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelse samt förebyggande av aggressivitet.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av Observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i både förskola och skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och Observationer av tre högstadieelever. Dessa Observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom Observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem.

 Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge.Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och Observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även Observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen.Resultatet av intervjuer och Observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt Observationer. Under våra Observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

 Nollvisionen talar om en framtid där inga människor dör eller skadas allvarligt i trafiken och utgör idag grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Utifrån Nollvisionen inleddes i april 2009 ombyggnationen av väg 23 mellan Sandsbro och Drättinge.Rapporten utvärderar och följer upp ombyggnationen av korsningen väg 23/897 som är belägen på sträckan mellan Sandbro och Drättinge. Utredningen genomfördes i form av intervjuer och Observationer. Totalt intervjuades 24 personer som trafikerar korsningen i olika hög utsträckning och med olika typer av fordon. Utöver detta gjordes även Observationer på plats för att få en bild av hur korsningen fungerar med avseende på trafikflöde, hastigheter och placering av fordon på vägen.Resultatet av intervjuer och Observationer visar att korsningen uppfyller sitt syfte med att sänka hastigheten utan störningar i trafikflödet.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

I det här examensarbetet har vi på två olika förskolor undersökt hur pedagoger förhåller sig till estetiska uttrycksformer i samband med språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och säger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med språkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andraspråk. I vår undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och Observationer. Vi genomförde sammanlagt tre Observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet är den grundteori vi utgår ifrån då vi talar om barns språkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

I denna studie undersöks den föräldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur små barn reagerar på separationen från sina föräldrar efter en föräldraaktiv inskolning. De frågeställningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den föräldraaktva inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder använts i form av Observationer och semistrukturerade intervjuer med föräldrar och förskollärare. Studien omfattar fem barn bestående av två pojkar och tre flickor.

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och Observationer.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom Observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomObservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..