Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bornholmsmodellen fungerar i flerspråkiga miljöer och vi har valt att lägga fokus på barn med somaliska som modersmål. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer och Observationer. Vi har intervjuat pedagoger verksamma i förskoleklass samt en speciallärare som arbetar vidare med Bornholmsmodellen i år 1, för att ta del av deras tankar och erfarenheter av ämnet. Våra Observationer genomförde vi i två förskoleklasser, sammanlagt fyra Observationer.         Resultatet av vår undersökning visar på att Bornholmsmodellen fungerar väl i klasser med flerspråkiga barn. Barnens språkliga bakgrund verkar enligt studien inte ha någon betydelse för tillägnandet av språklekarna i Bornholmsmodellen. .

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring Observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört Observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa Observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

I vår uppsats studerar vi auktionsvisningar inför Crafoord Auktioners vårkvalité. Inledningsvis förklarar vi att auktionsbranschen har genomgått en del förändringar som har medfört att klientelet har utökats och blivit folkligare. Vi fann detta intressant och ville undersöka det närmare. Vårt syfte blev därmed att studera det sociala spelet, eller den sociala interaktionen som vi senare lärde oss att det är, på visningar av objekt inför auktioner. Vi ville veta vad auktionsvisningarna vi studerade fyllde för funktion för besökarna som kom dit.

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och Observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två Observationer på varje ställe, vilket blev tolv Observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av Observationer. En observationsmall användes för att strukturera Observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 Observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön.

Denna studie avser att genom några Observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa Observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån Observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av Observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Bakgrund: I den sociala leken använder barnen sig av olika förhållningssätt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som även kan präglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap är delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken på förskolan.Metod: Vi har använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vår undersökning har vi använt Observationer som forskningsmetod.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de Observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av Observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!.

Den här uppsatsen handlar om bildreportage på morgontidningar, hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsättningarna inte är de bästa, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer på en morgontidning och även morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen går in på hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska Observationer och visuella studier och svarar på frågan: Vad är ett bildreportage?.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär Observationer, intervjuer och eget utförande. Genom Observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade Observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden..

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt Observationer på två förskolor förlagda i två kommuner.Resultatet från Observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom Observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar.I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och Observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju Observationer har gjorts, tre Observationer i grundskolan och fyra Observationer i grundsärskolan.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med språkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns också syftet att titta på hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under både samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i två förskoleklasser vid åtta tillfällen genom Observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjälp av olika modeller för att få med språkets delar. Det visade också att leken är ett viktigt verktyg för inlärning. I denna studie framkom även att barnen gärna kommunicerar med både pedagogerna och varandra, både genom tal och kroppsspråk..