Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande.EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta omrevisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valtatt avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hållarevisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag.Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revisionmedför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ettkomplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnaderför de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg attimplementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader försmå bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna.

Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Flera allvarliga skandaler har genom åren skadat revisorsyrkets rykte och trovärdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförändringar med syftet att öka revisorns oberoende och således revisionskvaliteten. I och med den pågående finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav på obligatorisk byrårotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförändringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrå. I dagsläget är det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrårotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte är överförbara till en kontext med obligatorisk byrårotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrå erhållit initiala rabatter på revisionskostnaden och om revisionskvaliteten påverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade året efter byråbytet. Tre år efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra år efter bytet hade revisionskostnaden återgått till normala nivåer. Studien visade även att de bolag som anlitat en revisionsbyrå som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad än de som anlitat en ?mindre? byrå.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Problemdiskussion: För 25 år sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsäga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, därtill hur denna lagförändring kan påverka Skatteverkets arbete att bekämpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. Där den empiriska datainsamlingen bygger på intervjuer med tre regionchefer på skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krävs det att företaget anser att nyttan att frånsäga sig revision är större än den hjälp revisorn bistår med idag. Många bedömer att företag i framtiden kommer att använda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att kräva detta..

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utreda och analysera i vilken utsträckning Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är anpassad till småföretagen. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, vilket består i att undersöka och beskriva småföretagens åsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen är explorativt och det har gripits an med hjälp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förståelse för problemområdet, men även vissa inslag av den kvantitativa metoden återfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer på 6 stycken småföretag i Skåne De framkomna resultaten låg sedan till grund för den enkät som sändes ut till sammanlagt 150 småföretag i Skåne.

SammanfattningRevisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..