I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

Uppsatsen behandlar officersbostĂ€llen i SkĂ„ne frĂ„n indelningsverkets tid (1682-1901), med sĂ€rskild inriktning pĂ„ byggnadsvĂ„rds- och bevarandefrĂ„gor samt pĂ„ tillĂ€mpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmĂ€ssiga fokus ligger pĂ„ 1850-talet. Den bygger pĂ„ arkiv- och fĂ€ltstudier kring det trettiotal av SkĂ„nes 50 officersbostĂ€llen som har karaktĂ€rshus uppförda enligt de av militĂ€ren faststĂ€llda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmĂ€tningar och foto­grafering har genomförts kring tre vĂ€lbevarade bostĂ€llen, Örsjö, MĂ„nstorp och HjĂ€lmshult. Uppfölj­ningar har ocksĂ„ gjorts kring fem bostĂ€llen som har genomgĂ„tt mer om­fattande och inte helt önskvĂ€rda förĂ€ndringar. Sist i uppsatsen finns Ă„tskilliga tips för den som Ă€r intresse­rad av att vĂ„rda militĂ€ra bostĂ€llen och andra byggnader pĂ„ ett varsamt sĂ€tt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars perspektiv pÄ undervisning kring frÀmlingsfientlighet och mÄngkultur. I min litteraturgenomgÄng har jag fÄngat upp vad forskningen kring dessa omrÄden menar Àr relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att anvÀnda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet frÄn mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Elektroniska spel har gÄtt frÄn att vara en hobby för en handfull nördar i en kÀllare till att bli en oerhört stor del av vÄr kultur. Mobilspel, datorspel och TV-spel spelas av allt fler.Om ungdomar nu Àr intresserade av spel, och intresse gör att man blir mer engagerad och lÀr sig mer, sÄ borde det innebÀra att den pedagog som lyckas anvÀnda sig av elevernas spelintresse i sin undervisning fÄr stor fördel av detta. I det hÀr examensarbetet var mitt mÄl att undersöka programmeringslÀrare pÄ gymnasienivÄs attityder till, anvÀndning av och resonemang kring att anvÀnda spelprogrammering som pedagogiskt verktyg. Syftet med detta var att skapa kunskap kring huruvida spelprogrammering skulle kunna spela en större roll Àn vad det gör idag..

Följande studie handlar om leksaksutbudet pÄ tvÄ förskolor i SmÄland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats dÀr jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna pÄ förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick pÄ hurleksaksutbudet sÄg ut för ca 20 Är sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val dÄ leksaker köps in. Det finns olika syn pÄ vilka leksaker som lÀmpar sig bÀttre Ànandra.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur olika samhĂ€llsinstansers syn pĂ„ vĂ„ld i samkönade parrelationer och vad de gör för att arbeta kring denna problematik. Ämnet studerades med en kvalitativ ansats. Urvalet av den teoretiska populationen utfördes genom strategiskt urval. Den insamlingsmetod som anvĂ€ndes för data var delfimetoden. Vid analysen anvĂ€ndes tidigare forskning samt queerteorin som teoretisk utgĂ„ngspunkt.

"SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger Àr kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka medvetenheten kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare Är. Av dessa Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ musikpedagoger. Undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar lyder "Hur resonerar klasslÀrare kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?".

Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

FrÄn och med i Är (2005) ska alla noterade koncernföretag tillÀmpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte lÀngre ska skrivas av utan Ärligen nedskrivningstesta. Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fÄtt..

VĂ„rt examensarbete handlar om vad bra kost Ă€r och om elever Ă€r medvetna om vad de bör Ă€ta för att klara av dagar med skola och fritid. VĂ„rt syfte Ă€r att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolĂ„r 6 har en medvetenhet kring vad bra kost Ă€r och om de lever som de lĂ€r. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolĂ„r 6 för att fĂ„ en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever frĂ„n samma klass som vi observerade. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar lyder; ? Är elever i skolĂ„r 6 medvetna om hur de bör Ă€ta för att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med nĂ€ring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lĂ€r elever i skolĂ„r 6 vad man bör Ă€ta för att mĂ„ bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolĂ„r 6 vad de bör Ă€ta, följer de dĂ„ detta? Lever de som de lĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar beskriver vi i vĂ„r kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost Ă€r och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.