Intresset för Àmnet alkohol och trafik uppkom med den intensiva debatt som förts i media den senaste tiden nÀr det gÀller det ökande rattfylleriet i allmÀnhet och i synnerhet rattfylleriet bland ungdomar. En vanlig dag kör omkring 16 000 personer pÄverkade pÄ vÄra vÀgar. Alkohol i samband med bilkörning Àr en vanlig orsak till dödsolyckor. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka krav som finns frÄn myndigheterna, pÄ hur en trafikskola ska bedriva sin utbildning, och hur trafikskolan anser att de utbildar sina elever i Àmnet alkohol och trafik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre helhetssyn inom Àmnet och en djupare förstÄelse.

Detta Ă€r ett examensarbete som Ă€r en del utav min utbildning, bygg och anlĂ€ggning vid LuleĂ„ Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls ÅVT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning pĂ„ mark/asfalt omrĂ„det. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vĂ€ltar som anvĂ€nds för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kĂ€ndes spĂ€nnande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vĂ€ltar pĂ„ markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som Ă€gde rum i Enköping dĂ€r alla entreprenörer i Sverige skulle delta.

CSR, Corporate Social Responsibility, har under de senaste decennierna utvecklats till en mer eller mindre obligatorisk del i ett företags verksamhet i dess strÀvan att lyckas överleva pÄ den konkurrensutsatta marknaden. Det finns dock Àn idag stora skillnader i hur pass mycket olika företag Àgnar sig Ät CSR. Med utgÄngspunkt frÄn en rad olika skandaler som media belyst de senaste tvÄ decennierna, och hur allmÀnheten reagerat pÄ detta beroende pÄ vilket företag det varit frÄga om, har ett intresse vÀckts i varför vissa företag lÀgger mer resurser pÄ CSR-arbete Àn andra.Denna studie Àmnar undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan industri- och konsumentföretags grad av CSR-arbete, och i sÄ fall - mer specifikt - om dessa skillnader har att göra med om det Àr ett industri- eller konsumentföretag, eller om det endast Àr andra faktorer som spelar in. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr tvÄ företag frÄn respektive bransch undersöks pÄ djupet, och kompletteras med en kvantitativ undersökning dÀr hÄllbarhetsredovisningar samt webbsidor frÄn ytterligare tre företag frÄn respektive bransch studeras. UtifrÄn tidigare forskning samt det teoretiska ramverket som framtagits, genereras tre hypoteser dÀr förvÀntningar pÄ utfallet presenteras och testas.Undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan valda företags CSR-arbete, inte bara mellan branscherna utan Àven inom dem.

År 2009 antog IMO en ny resolution som innebĂ€r att ett nytt instrument gradvis kommer införas som obligatorisk standardutrustning pĂ„ fartygsbryggan. Detta system förkortas BNWAS vilket stĂ„r för Bridge Navigational Watch Alarm System och Ă€r kortfattat ett dödmansalarm som syftar till att varna vid otillrĂ€cklig aktivitet pĂ„ bryggan. Detta system har funnits en tid men blir nu obligatoriskt ombord. Detta pĂ„verkar arbetssituationen och arbetsmiljön för vakthavande styrmĂ€n. Denna studie syftar till att undersöka vad styrmĂ€n som arbetar med systemet har för uppfattning och Ă„sikter om systemet.

Fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ hÀlsa. Arbetsmiljölagen anger att risken för ohÀlsa ska undanröjas. Mot den bakgrunden skulle fysisk aktivitet pÄ arbetstid kunna vara en legitim arbetsmiljöÄtgÀrd för att förbÀttra arbetshÀlsan. UtifrÄn det förefaller det intressant att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ arbetstid kan implementeras sÄ att den genererar positiva resultat. Studien beskriver en modell för implementering av fysisk aktivitet pÄ arbetstid som Àr baserad pÄ tidigare forskning och genomförbarhet.

Det rÄder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebÀratt en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I smÄ företagtrÀder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten tillredovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 iEG:s fjÀrde bolagsdirektivföreskriver obligatorisk revision av aktiebolags Ärsbokslut.MedlemslÀnder i EU har dock enligt samma artikel rÀtt att undanta vissa mindre företag frÄnkrav pÄ revisionsplikt.Uppsatsens syfte Àr att beskriva företagsrÄdgivarens instÀllning till reviderad information vidkreditbedömning. Vi ska ocksÄ beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrÄdgivarenanvÀnder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.Studien Àr gjord kvantitativt med hjÀlp av en enkÀtundersökning. EnkÀten skickades ut tillföretagsrÄdgivare för att fÄ deras personliga instÀllning till vÄra frÄgor.

Syfte: Vi vill undersöka hur mÀnniskor frÄn olika samhÀllsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har anvÀnt oss av Àr receptionsstudier, och har valt att anvÀnda ossmetoden gruppintervjuer för att fÄ en diskussion kring frÄgorna vi stÀllde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring sÄ kallade ?politiska skandaler?..

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om lÀrares uppfattning Àr att de fÄr meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjÀlp av enkÀtundersökning ville jag beskriva lÀrares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsÀttningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av sÀrskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att fÄ lÀrare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av sÀrskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar ocksÄ att det Àr ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av sÀrskilt stöd..

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Uppsatsen undersöker fem mÀns berÀttelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus pÄ maskulinitet. FörestÀllningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berÀttelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berÀttelserna exemplifierar en syn pÄ mediepublik som aktiva meningsskapare, dÄ intervjupersonerna tar fasta pÄ olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter Àr nÄgot som kontinuerligt skapas i mötet med en mÀngd olika diskurser varje dag, samt hur sjÀlva handlingen att se pÄ krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Uppsatsens syfte Àr att beskriva vad utomstÄenderegeln innebÀr, vilka rekvisit som mÄste uppfyllas för att den ska vara tillÀmpbar och om den Àr ÀndamÄlsenlig enligt lagstiftarens syfte. Metoden som anvÀnds Àr den rÀttsdogmatiska rÀttsvetenskapen, vilken innebÀr att en redogörelse gör för gÀllande rÀtt med hjÀlp av de olika rÀttskÀllorna, lag, förarbeten, praxis och doktrin. För att ge en helhetsbild anvÀnds exempel för att illustrera olika situationer.Till kategorin fÄmansföretag rÀknas aktiebolag och ekonomisk förening, dÀr fyra eller fÀrre fysiska personer Àger, direkt eller indirekt, sÄ mÄnga aktier eller andelar att de tillsammans har mer Àn hÀlften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget. Det finns undantag som bidrar till att fÄmansföretag inte omfattas av fÄmansreglerna trots att de rÀknas till kategorin fÄmansföretag. Ett av dessa undantag Àr utomstÄenderegeln.

IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll tvÄ kontroversiella förslag, att vÀrdering skulle ske till verkligt vÀrde och att vÀrdeförÀndringarna skulle redovisas över resultatrÀkningen. VÄrt syfte Àr att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av vÀrdeförÀndringar. Det vi fokuserar pÄ Àr huruvida redovisningen av vÀrdeförÀndringar enligt verkligt-vÀrde-metoden i IAS 40 Àr det bÀsta sÀttet eller om omvÀrderingsmetoden i IAS 16 Àr att föredra.För att fÄ djupgÄende information och Äsikter i Àmnet valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod.

Syftet med rapporten var att ta reda pÄ vad lÀrare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans lÀs- och skrivinlÀrning, hur lÀrare vill att deras elevers första möte med skriftsprÄket i skolan ska se ut och hur lÀrare anser de kan arbeta för att vÀcka barns lust att ta sig an bokstÀverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lÀrares sÀtt att se pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen beroende pÄ deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring Àmnet redovisas i bakgrundskapitlet. DÀr bland annat Äsikter kring val av lÀsinlÀrningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och sjÀlvbildens betydelse för lÀs- och skrivutvecklingen tas upp.LÀrares tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning sammanstÀlls i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lÀrare anser att det ska vara ett lekfullt och spÀnnande möte med det skrivna sprÄket nÀr barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lÀra sig lÀsa och skriva.Slutligen stÀlls respondenternas tankar kring lÀs- och skrivinlÀrning mot tidigare forskning kring Àmnet i diskussionskapitlet..