Sök:

Sökresultat:

553 Uppsatser om Objektorienterad databas - Sida 5 av 37

Simple Contact Access

Målet med projektet är att utveckla ett system där det skall gå att komma åt information från en intern databas på ett enkelt sätt med en mobil enhet. Eftersom varje enskild databas är unik så skall det gå att justera systemet enkelt genom ett administrationsgränssnitt så att det passar till varje databas. Informationen är oftast känslig och skall inte åtkommas av obehöriga användare, så den mobila enheten behöver autentiseras för att skydda informationen. Systemet kommer alltså bestå av ett par applikationer:1. Webbtjänst som skall kommunicera med databasen och skicka information till webb- och den tjocka klienten.2. Webbaserad klient, skall kunna visa data från databasen.3. Tjock klient, skall kunna visa samt uppdatera data från databasen.4. Administrationsgränssnitt som skall kunna konfigurera webbtjänsten. För autentisering av användaren används telefon ID:et och sköts automatiskt av den tjocka klienten.

WAP-lösning för köbokning i offentliga serviceinrättningar

Vi har utvecklat och utvärderat en prototyp som skulle kunna användas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen är utvecklad i programspråket Visual basic och är konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehåller en hel del information och betraktelser inom området WAP, allt lagt på en förklarande nivå. En stor del av arbetet och denna rapport är också tillägnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.

Utveckling av ett ärendehanteringssystem åt IT-avdelningen hos Billerud

IT-avdelningen på Billerud på Skärblacka bruk i Östergötland har efterfrågat ett mer avancerat ärendehanteringssystem. Systemet är tänkt att användas för att dokumentera och följa upp kundkontakter i det dagliga arbetet samt skapa underlag för att mäta svarstider, tillgänglighet och förbättra rutiner. För att minska tiden för installation ska systemet vara webbaserat och gå att använda från en dator med webbläsaren Internet Explorer. I det här examensarbetet har vi utvecklat ett webbaserat ärendehanteringssystem åt IT-avdelningen på Skärblacka bruk. Systemet är modulbaserat och hanterar ärenden via webbformulär.

Administrations GUI till DIAMONDS databas

DIAMOND är ett dokumenthanteringssystem som har utvecklats av Sogeti och används för att generera och distribuera rapporter till fördefinierade destinationer. DIAMOND använder sig av en databas för att lagra referenser till de destinationer som rapporten skall hamna på och rapportmallar som rapporten skall generas utefter. För att konfigurera databasen har Sogeti ett gränssnitt men det anses som svåranvänt. Vårt uppdrag var att skapa ett nytt mer lättanvänt gränssnitt till databasen som används av DIAMOND. Under projektets gång kom det även fram önskemål att kunna se historik över de rapporter som genererats av DIAMOND.Vi har gått från att skapa två olika designförslag till att skapa prototyper baserade på dem.

Från OMT till UML - ett nödvändigt val?

Vid objektorienterad systemutveckling är det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lättare ska kunna visualisera hur ett system är tänkt att bli och dels för att kunna fånga och åskådliggöra kundens krav. Till sin hjälp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringsspråk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nämnda, men allteftersom kom kravet på en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal år tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det säkert företag kvar som ännu inte antagit denna standard.

Visualisering av Loggdata från Industriella Avsyningssystem

Idag genomför OptoNovas system en mängd avsyningar hos tillverkande företag där defekta produkter sorteras ut. Systemen samlar in data för analys och delar av resultatet sparas i textbaserade loggfiler. Här finns en möjlighet att utnyttja loggdatan till en betydligt högre grad för att få ut maximalt med information.Examensarbetet omfattar en utredning av vilka loggdata som är användbara och på vilket sätt de kan visualiseras för att uppnå så hög förståelse och användbarhet som möjligt, följt av en implementation.Arbetet resulterade i en standard för loggdata som utgörs av en databas samt en visualiseringsapplikation skriven i C++ och Qt. Det som krävs för att använda visualiseringsapplikationen är en databas på föreslaget format samt enkla bilder på aktuella artiklar som datan ska visualiseras för.Med hjälp av Visualiseringsapplikationen kan användaren se statistik över de olika artiklarna som avsyningssystemet avsynar. Applikationen visar information om var på artiklarna defekterna förekommer, vid vilka tidpunkter det uppstår flest defekter m.m.Visualiseringsapplikationen kommer att fungera som ett hjälpmedel för att förbättra felsökningen i tillverkningsindustrin bland de företag som valt att använda OptoNovas avsyningssystem..

Ett Python 3-frontend till Guile

GNU Guile är en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mål att vara enkelt att användas av andra program som extensionspråk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra språk än Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt läggs vid en hög nivå av integrering med Scheme-stödet.

Onyx - Helautomatiserad trygghet i hemmet

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

Gränspunkter i Trollhättans Stads databas

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas.Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn.För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel.

Visualisering av banarbeten med hjälp av ArcIMS

Denna rapport behandlar ett examensarbete som har genomförts på Banverket. När Banverket utför banarbeten kan det bli störningar i tågtrafiken och de som trafikerar järnvägen måste informeras. Idag finns denna information i tabellform i en databas och tabellerna kan vara svåra att förstå. Examensarbetets syfte var att visa hur man med hjälp av GIS (Geografiska Informationssystem) kan presentera banarbetena på ett tydligt sätt. En interaktiv karta på Banverkets intranät har gjorts med hjälp av programvaran ArcIMS (Arc Internet MapServer).

Jämförelse av relationsdatabaser och NoSQL-databaser : När kommunikation ska ske med en webbapplikation i ett odistribuerat system

I detta arbete undersöks det hur en NoSQL-databas presterar jämfört med en relationsdatabas när kommunikation sker med en webbapplikation. Testning sker med hjälp av en PHP-applikation och Ajax för att simulera användningen av en webbapplikation. Den data som kommer lagras i databaserna kommer vara strukturerad och databaserna kommer vara på ett odistribuerat system. Metoden är teknikorienterade experiment men för framtida arbeten kan dessa tester utföras som en fallstudie för att ytterligare simulera en skarp användning av en webbapplikation.I detta arbete förklaras anledningen till framtagningen av NoSQL-databaser. Saker som diskussionen om att NoSQL kommer ta över platsen som de mest använda databaserna från relationsdatabaser tas också upp.

Komponentdatabas samt felanalys av luftsystemkomponenter

STOTP-M (SAS Component) har fått luftriggar från SAS-Braathens Stavanger och uppgiften är att iordningställa dessa och fasa in komponenter för provning.STOTP-M har tidigare ej utfört komponentprovning i rigg och ska nu ta fram procedurer för dokumentation av detta. Som ett led i detta ska en databas arbetas fram där provaren kan lagra information från provning. Denna information ska senare kunna användas för att åtgärdsbestämma underhållet av komponenter. Åtgärdsbestämning av de nya komponenternas fel är i nuläget svårt då inget tidigare underhåll är utfört av verkstaden.När en komponent kommer in för underhåll kan det vara svårt att direkt säga vad som är fel på den. Därför utför man en pre-test för att bestämma de åtgärder och reparationer som sedan ska genomföras.Detta examensarbete syftar till att skapa en databas för lagring av detta testresultat samt utfört underhåll på komponenter.

Pilotstudie av kartografverktygen i ArcGIS 9.2

I detta arbete undersöks möjligheterna för Eskilstuna kommun att själva producera en turistkarta över staden på ett effektivt sätt. Tidigare har kommunen anlitat ett utomstående företag för att framställa kartan.Förhoppningar på nya kartografiverktyg i programvaran ArcGIS 9.2 finns och förväntas effektivisera kartframställning jämfört med tidigare versioner av ArcGIS så pass mycket att man med egna resurser klarar av kartframställningen.Kommunen har ett antal olika fall som man vill testa med verktygen i ArcGIS 9.2 och med särkilt fokus på det nya representationsverktyget i ArcGIS 9.2. Eskilstuna kommun vill veta om man med hjälp av representationer kan underlätta kartframställningen inom textsättning, lagerhantering, lagring i databas samt olika generaliseringsmetoder för olika skalor.Geografiska data har erhållits ifrån Eskilstunas databas som har anpassats för ArcGIS 9.2.Vägar ifrån den nationella vägdatabasen, (NVDB) har använts för att komplettera den befintliga databasen, vilken från början innehåller mark, bebyggelse och textskikt. Denna databas har utgjort grunden för våra tester av kartografiverktygen i ArcGIS 9.2.När det visat sig att representationer saknar funktioner för att lösa de frågor som ställts av uppdragsgivaren blev lösningen att ta fram olika alternativa lösningsförslag. T.ex.

Materialval ur hälso- och miljösynpunkt. : En ekonomisk jämförelse vid val av byggmaterial med Bedömning A i SundaHus.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

En jämförande studie av olika Oracle verktyg.

Idag finns det många företag som erbjuder olika program/databaser som har till uppgift att lagraoch hantera data. Oracle är världens näst största mjukvaruföretag. Oracles databas genererar ungefär 75 % av deras inkomst.De senaste 40 åren har databashantering utvecklats från enkelt filsystem tillobjektrelationsdatabas, vilket har medfört att allt fler företag idag erbjuder verktyg som databasutvecklare kan arbeta med. Verktygen underlättar själva databashanteringen. Det är mångaföretag som erbjuder olika sorters verktyg och databas utvecklaren, eller själva databasföretaget,får svårt att skilja på verktygen.

<- Föregående sida 5 Nästa sida ->